Att organisera oss rätt

I dagens gästblogg gör Jan Höglund en intervju med sig själv.

När Helena Roth kontaktade dig och undrade om du vill gästblogga på skolvåren.se så svarade du direkt ja. Varför?
Helena undrade om jag ville dela med mig av mina tankar kring företag/organisationer där människor frodas. Det är en hjärtefråga för mig, så det ville jag gärna!

Varför är företag/organisationer där människor frodas en så viktig fråga för dig?
Jag har varit yrkesverksam i 30 år och har med åren blivit allt mer övertygad om att vi behöver organisera mänsklig verksamhet på ett bättre sätt. Enligt Gallup är t.ex. enbart 13% av alla anställda engagerade i sina arbeten, medan 63% är oengagerade och 24% är aktivt oengagerade. Att vara aktivt oengagerad innebär att man är negativt, ja rentav fientligt, inställd till sin organisation. Det är häpnadsväckande att det för varje engagerad person finns två som är aktivt oengagerade. Detta är inte enbart ett problem för enskilda individer och organisationer, utan för hela vårt samhälle. Det är ett gigantiskt slöseri med allas vår mänskliga energi och intelligens!

Varför är så många aktivt oengagerade på sina arbeten?
Ja, säg det! Jag tror inte att det finns några enkla svar. Helt klart är däremot att det inte är ”fel” på var fjärde individ. Jag anser att det är ”fel” på det sätt som vi organiserar mänsklig verksamhet.

Hur menar du att vi organiserar oss på ”fel” sätt?
Återigen tror jag inte att det finns några enkla svar. Däremot anser jag att vi behöver ta intryck av de senaste 40 årens motivationsforskning. Daniel Pink sammanfattar denna forskning på ett utmärkt sätt i sin bok Drive. Det finns en RSA animation på YouTube där Daniel Pink berättar om vad han kommit fram till i sin bok. Redan på 1970-talet visade två motivationsforskare, Edward Deci och Richard Ryan, att självbestämmande är viktigt. De sammanfattade sin forskning med orden kompetens, autonomi och samhörighet. För att vi ska kunna frodas och må bra behöver vi känna att vi gör ett bra jobb. Vi vill kunna vara stolta över det vi gör. Vi vill kunna göra våra egna val och själva kunna säga ”ja” eller ”nej”. Och vi tycker om att arbeta tillsammans med andra för att uppnå meningsfulla resultat. Ett tydligt exempel på hur vi organiserar oss på ”fel” sätt är traditionella makthierarkier, som direkt slår mot vårt behov av autonomi. Det är inte konstigt att toppstyrning leder till bristande engagemang.

Hur menar du då att vi ska göra för att organisera oss ”rätt”?
Det här är en fråga som jag funderar mycket över. Återigen tror jag inte på några enkla svar. Jag anser inte att det finns några enkla ”recept”. Jag tror istället att vi behöver ändra synen på oss själva och vårt sätt att tänka. Även om jag är misstänksam mot metoder så har sociokrati fångat mitt intresse. Man kan säga att sociokrati är en metod för självstyre i alla typer av organisationer. Kärnan i sociokrati är att den enskildes självbestämmande, dvs. autonomi, garanteras. Man kan säga att sociokrati inte kräver ett ”ja”, men ger alla möjlighet att säga ”nej”. Den moderna sociokratin föddes efter andra världskriget då Kees Boeke startade en sociokratiskt styrd skola i Nederländerna. En av hans elever, Gerard Endenburg, började sedan experimentera med att ta fram ett sociokratiskt sätt att leda familjeföretaget på.

Var kan man få reda på mer om sociokrati?
Jag vill betona att jag inte tror att det bara är att föra in sociokrati som metod och sedan är alla problem ur världen. Däremot så tror jag att de sociokratiska principerna rätt tillämpade kan få människor att frodas i sina företag och organisationer. Jag tror också att de sociokratiska principerna kan tillämpas och hedras på flera olika sätt. Den tillämpning av sociokrati som vuxit fram i Nederländerna sedan 1970-talet visar på ett möjligt sätt. Jag tror att varje organisation kan lära av andras erfarenheter, men ytterst behöver vara trogen sin egen växtplats och jordmån. Visserligen handlar det i grunden om att ställa ljust, ge näring, vattna och sköta om, men blommor har trots allt lite olika behov. Med rätt förutsättningar frodas människor av sig själva.
För att få reda på mer om sociokrati är webbplatsen sociokrati.se en bra utgångspunkt. Där finns t.ex. en sammanställning av länkar till mer information.

Vem är Jan Höglund?
Jan Höglund (@janhoglund) har 30 års erfarenhet av mjukvaruutveckling i olika roller som utvecklare, projektledare, chef, konsult och forskare. Jan har en personlig blogg där han skriver om sitt sökande efter livgivande sätt att arbeta. Jan har också startat webbplatsen sociokrati.se, tagit initiativ till att starta ett svenskt sociokratinätverk, samt börjat skriva en bok om sociokrati.

Posted in: Uncategorized