Vad eleverna behöver, del 5

Posted on 21 januari, 2016 av

0


Någon frågade mig hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det jag funnit att eleverna behöver för att lära sig. Jag har som metodiklektor suttit med i klassen vid omkring 5 000 lektioner som kandidater hållit. Jag har då kunnat studera eleverna och hur de reagerat för olika inslag i lektionen. Jag har talat med tusentals elever om hur de upplevt lektionen och vad de tyckt varit bra och dåligt i skolan. Jag har fått klart för mig en hel del om vad eleverna behöver för att lära sig. Det är mycket som måste fungera för att elever ska lära sig bra. Och det är beslutsfattare på alla nivåer inom skolan som ska se till att eleverna får de förutsättningar de behöver.

Eleverna behöver se en mening med lärandet

Varför ska vi lära oss det här, kan eleverna fråga. Det duger då inte att svara att de ska lära sig något för att det står i en kursplan, i en lärobok eller att det kommer på ett prov. Eleven behöver inse, att hon kommer att ha någon nytta av det hon lär sig. Att innehållet i undervisningen motsvarar något som hon behöver kunna. Läraren ska kunna tala om för henne i vilken situation, som hon kan ha nytta av det hon lär sig. Kan inte läraren det, bör hen överväga att hoppa över detta innehåll i undervisningen.

Det behöver forskas mer på vad eleverna kommer att behöva kunna i det annorlunda och digitaliserade samhälle som de kommer att leva i. Troligen kommer man då fram till att eleverna kommer att behöva ett mått av traditionella ämneskunskaper. Men att de i lika stor utsträckning kommer att behöva personliga egenskaper som ämnesövergripande övningar kan leda till. Eleverna kommer att behöva en beredskap att möta nya krav och situationer. Det förutsätter att de har självförtroende. Att de kan samarbeta med andra. Att de kan kritiskt granska den information de får. Att de kan finna på kreativa lösningar. Och inte minst att de kan använda sig av de hjälpmedel som den tekniska utvecklingen för med sig.

Dessbättre finns det nu också skolor, som har profilerat sig genom mera ämnesintegrerade, framtidsinriktade och elevtillvända kurser. Ämnesexperter har i olika omgångar getts resurser för att arbeta fram nya kursplaner, som ska ge skolarbetet ett för eleverna mera meningsfullt innehåll.

Dessvärre är det dock inte en analys av vad eleverna behöver kunna i den föränderliga framtiden, som främst har varit vägledande, när innehållet i skolans undervisning har bestämts. Snarare har man då vänt blickarna bakåt till det kunskapsberg, som människor byggt upp. Dessvärre är det heller inte elevernas perspektiv, som fått råda vid urvalet, utan ämnesexperters och skoladministratörers. Det är summan av vad ämnesexperterna lärt sig och funnit viktigt, som fyller elevernas skoldag. Det mätningsraseri som brett ut sig medför också att annat innehåll än de mätbara kunskaperna får begränsat utrymme i skolverksamheten. Det är beklagligt eftersom eleverna kommer att behöva sådant innehåll i den framtid som möter dem.

– Per-Acke Orstadius, publicerad i sin helhet på Per-Ackes egen sida, den 4 januari 2016

Flera av Per-Ackes tankar om vad eleverna behöver kommer här på #skolvåren:s blogg framöver. Vad eleverna behöver del 1 – del 2 – del 3 – del 4 – hittar du här. Dela gärna med dig av dina tankar kring vikten av mening med lärande?

Posted in: Gästbloggare