Vad eleverna behöver, del 2

Posted on 15 januari, 2016 av

1


Någon frågade mig hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det jag funnit att eleverna behöver för att lära sig. Jag har som metodiklektor suttit med i klassen vid omkring 5 000 lektioner som kandidater hållit. Jag har då kunnat studera eleverna och hur de reagerat för olika inslag i lektionen. Jag har talat med tusentals elever om hur de upplevt lektionen och vad de tyckt varit bra och dåligt i skolan. Jag har fått klart för mig en hel del om vad eleverna behöver för att lära sig. Det är mycket som måste fungera för att elever ska lära sig bra. Och det är beslutsfattare på alla nivåer inom skolan som ska se till att eleverna får de förutsättningar de behöver.

Eleverna behöver tid att tänka

Inlärning tar tid. Eleven måste hinna ta till sig och smälta den information hon får, om den ska växa till kunskap inom henne. Detta tar längre tid för somliga elever än för andra. Det behöver inte bero på att de är dummare än andra. Det beror oftast på att de har brister i språkförståelsen. Det skiljer vanligen sex, sju år i språklig mognad mellan den mest respektive minst språkmogna eleven i en vanlig grundskolklass.

Det borde inte vara svårt att förstå, vad som händer med den långsamma elev, som inte får den tid att tänka som hon behöver. Som bara hinner ana hur ett mattetal ska lösas, innan läraren stryker ut på tavlan och går vidare. Som aldrig hinner formulera färdigt svaret på lärarens fråga, innan någon snabbare elev räcker upp handen och får svara. Som aldrig hinner lösa den självständiga uppgiften färdigt, innan läraren går igenom lösningen på tavlan.

Den långsamma elevens behov av tanketid kan inte tillgodoses, om lektion efter lektion fylls av kunskapsförmedling i helklass. Dessbättre har man i läroplaner rekommenderat mer av självständiga och elevaktiva arbetssätt, där både snabba och långsamma elever har möjlighet att tänka i egen takt. Dessvärre har den förre skolministern och representanter för Skolverket rekommenderat mera av lärarledd undervisning i helklass och mindre av självständigt arbete. Detta sedan man vid inspektioner i skolor sett hur elever arbetat självständigt med uppgifter de inte förstått och utan att få hjälp.

Det är mycket som kan gå snett vid självständigt arbete. En utomstående betraktare kan då lätt se elever som inte lär sig något. Uppgifterna kan vara oklart formulerade, anvisningarna för arbetet bristfälliga, faktaunderlaget för dåligt, gruppindelningen mindre väl genomtänkt och handledningen otillräcklig etcetera. Att för den skull undvika att använda arbetssättet leder fel. Vad man i stället måste göra är att se till att det självständiga arbetet fungerar bättre.

Dessvärre ges det för lite utrymme för systematisk träning i att leda självständigt arbete i den nya lärarutbildningen. Andra hinder för det självständiga arbetet har blivit mål- och resultatinriktningen, fokuseringen på de mätbara kunskaper och på betygen. Men om eleverna ska få den tid att tänka som de behöver måste man lätta på dessa hinder. Att ge eleverna mer lärarledd undervisning i helklass gör det ännu svårare för de skolsvaga eleverna att få den tid att tänka som de behöver.

– Per-Acke Orstadius, publicerad i sin helhet på Per-Ackes egen sida, den 4 januari 2016

Flera av Per-Ackes tankar om vad eleverna behöver kommer här på #skolvåren:s blogg framöver. Del 1 av Vad eleverna behöver hittar du här. Dela gärna med dig av dina tankar – behöver eleverna tid att tänka? Finns det nån som inte behöver det?

Posted in: Gästbloggare