Hur jag blev engagerad i de skolsvaga elevernas situation

Posted on 10 januari, 2016 av

0


I slutet av 60-talet fick jag en tjänst som metodiklektor i ekonomiska ämnen. I tjänsten ingick att jag också skulle vara lärare i en gymnasieklass. På den skola där jag tjänstgjorde hade man dittills bara haft teoretiska gymnasielinjer. Jag fick ta hand om undervisningen i företagsekonomi i den första klassen på den yrkesinriktade DK-linjen (distributions- och kontor) på skolan. Jag kom senare att få ansvara för ett dussintal andra klasser på denna linje. Dit samlades de elever som hade de lägsta intagningspoängen till gymnasiet. Vid ett språkförståelse test på skolan fick eleverna på Musiklinjen 65 poäng i genomsnitt. ”Min” klass hade i snitt 30 poäng.

Jag insåg att det var meningslöst att stå vid tavlan och undervisa dessa elever. Jag kunde inte heller ge dem uppgifter från läromedlen i ämnet eftersom många av eleverna inte kunde läsa sig till vad uppgifterna gick ut på. Därför kom jag på att starta företag på riktigt i klassen i stället så att de fick arbeta praktiskt med företagsekonomin. Det gick så bra att jag fortsatte med det i alla mina senare klasser.

Vår målsättning blev att tjäna så mycket pengar att det räckte till en veckas skolresa i slutet av sista året. Eleverna fick komma med idéer om hur vi skulle kunna tjäna pengar. Vi kom att ägna oss åt många olika verksamheter. I flera klasser kom vi att sätta ihop och dela ut annonstidningar i nybyggda kvarter där närliggande butiker fick tala om att de fanns. Vi öppnade kafé i skolan på kvällarna där komvuxelever kunde få hembakta bullar och kakor till kaffet på sina raster. Vi importerade och sålde dokumentportföljer från Taiwan. Vi ordnade diskodans för skolelever i samarbete med en restaurang. Vi ordnade mannekänguppvisning i en aula med lotterier och förfriskningar i samarbete med några klädbutiker.

I samband med dessa aktiviteter samlade vi in den information vi behövde genom studiebesök i grupper eller helklass. Eleverna tog reda på och redogjorde för vad de fått veta av till exempel skatteverket om gällande skatteregler, av agenturfirmor om hur en importaffär går till, av banker om hur man betalar vid importaffärer och hur man bäst placerar intjänade pengar, av tull och hamnmyndighet om hur man konkret tar hand om inkommande gods osv. Eleverna lärde sig att allt eftersom ta reda på saker och bokföra och hålla reda på klassens inkomster och placera pengarna osv.

Mitt bestående minne av dessa elever är hur villiga de var att ta ansvar och arbeta för klassens företag. Detta till skillnad från de flesta elever på de teoretiska gymnasielinjerna som var ovilliga att anstränga sig för något som inte direkt lönade sig för betygen. Hur frimodiga och roliga de var och hur lyckliga de var för att få beröm för vad de lyckats bidra med. Beröm var de svältfödda på från grundskolan och i vissa andra ämnen på gymnasiet där de hade lärare som talade om dem i termer av löss och idioter.

Eleverna fick välja vart vi skulle åka på skolresorna. Det blev till Hamburg och Amsterdam och flera fall vardera till London och Mallorca. Inför det sistnämnda alternativet höjde mina kolleger på ögonbrynen. De kunde inte förstå hur jag vågade ta ansvar för att resa utomlands med dessa elever. Men det hände inte en enda gång att någon elev skämde ut sig under resorna. De fick alltid ta ansvar för varandra parvis eller i mindre grupper. Det fungerade perfekt. Bland det viktigaste jag försökt lära mina kandidater är att lita på eleverna. Att de tar ansvar om de ges ansvar.

För mig var dessa resor bland det roligaste jag varit med om. Jag lärde känna dessa elever väl. Jag blev bedrövad över att höra hur de blivit bemötta i grundskolan och i några av de andra ämnena på gymnasiet. Dessvärre blir de skolsvaga eleverna lika illa behandlade i skolan idag. Genom de graderade betygen blir stämpeln misslyckad på dem ännu obarmhärtigare.

För att göra det lättare för denna elevgrupp att lära sig företagsekonomi arbetade jag tillsammans med en kollega fram ett nytt läromedelspaket i flera delar för LIBER, Deko-3-M. Det hade ett mera enkelt språk och mer av elevaktivt arbete. Vi organiserade också en försöksverksamhet med temastudier på ett 20-tal skolor i Brevskolans regi, Tema Dk. Det resulterade i tre omfattande handledningar i bokform för lärarna, för eleverna och för informationsinsamling.

I Deko-3.M ingick bland annat ett stort antal fältuppgifter, gruppdiskussionsuppgifter och rollspel. De flesta handelslärare var ovana vid att administrera sådana inlärningssituationer och ovilliga att ändra sina lärarroller. Läromedlet fick begränsad spridning, Genom de reformer som nu införts har arbetet med mera omfattande ämnesövergripande temastudier och projektarbeten allvarligt försvårats. Mål-och resultatinriktningen, de detaljerade kursplanerna, de strikta timplanerna, fokuseringen på mätbara kunskaper, de nationella proven och de graderade betygen lägger hinder i vägen.

Jag lider med de skolsvaga elever som nu blir psykiskt misshandlade och bortsorterade av skolan. Jag vaknar ofta på natten och känner oro för dessa elever och ilska för hur de behandlas. Då går jag upp och avreagerar mig genom att skriva en artikel. Det har blivit rätt många artiklar under de senaste åren…

Per-Acke Orstadius

Posted in: Gästbloggare