#afterAlmedalen Laura Brännström

Posted on 7 juli, 2015 av

0


Tre dagar – tre insikter

 

Tidigare hade jag skrivit om hur otroligt överväldigande det kändes att tänka på att jag hade varit med av att skapa frågan: Är skolan svaret på frågan” som #skolvåren skulle ställa under Almedalsveckan. I fredags var jag tillbaka efter att ha spenderat tre mycket intensiva på Gotland. Genom våra Walk’n’Talks och workshopen där vår fråga var utgångspunkten för diskussion men framförallt medskapande levde skolvåren upp till sitt syfte.

#Skolvåren har under tiden av sin existens fått möta väldigt många reaktioner. I den stunden rörelsen föddes var mottagande mycket positivt. Lärare, skolledare, politiker, tjänstemän och forskare visade sitt intresse via sociala medier, främst Twitter, och den första #afkVarberg var ett faktum. Det har verkligen hänt mycket sedan dess: medlemmar inom det ursprunliga teamet har gått skilda vägar för att följa sina hjärtefrågor och nya personer har kommit för att bygga vidare kring frågan #varförskolan?, en av “inspiratörerna” under #afkVarberg är idag utbildningsminister, många av de lärarna som deltog på den första #afk är idag förstelärare eller skolledare eller forskare, vissa har blivit tjänstemän osv. Alla har rört sig. Tagit sig vidare. Alla har rört sig men alltid med intentionen att bidra, utifrån egna kompetenser, erfarenheter, idéer och tankar, till skolutveckling i Sverige.

Man ska vara beredd att ta emot väldigt mycket när man skapar opinion” sa min man till mig när jag berättade om de intensiva diskussionerna som har väckts kring frågeställningen under den senaste veckan. Friktioner. Det är det som händer när olika förväntningar möts. Kommunikationen via sociala medier har sina brister och kan ge plats till många missförstånd också. Några är väldigt trogna till sina övertygelser; det finns också de som i mötet med andra kan fortsätta bygga vidare och tänker om.

Jag har varit beredd att släppa taget om skolan. Många år i mitt liv har jag ägnat åt att förstå hur man kan lära bättre, hur man kan jobba bättre med lärande och hur man kan bidra med sitt arbete (och forskning) till ett bättre samhälle – och inte bara det svenska samhället.

Men jag var i Almedalen och och genom att möta andra (och inte bara “skolfolk”) fått tillbaka kraften i min tro för skolan. Hur kommer det sig?

Lärare och människor som engagerar sig i samhällsfrågor kan dö i andra delar av världen. Samtidigt här i Sverige kan en “vanlig” medborgare möta en minister och presentera sin fråga, sitt huvudbekymmer. Är det inte fantastiskt? Ni anar inte hur otroligt svårt det var för mig att förklara för mina föräldrar (båda två högutbildade och framgångsrika professionella skolmänniskor i Colombia) att detta är möjligt. Det här är tillräckligt skäl för mig att fortsätta engagera mig i samhällsfrågor i Sverige. Jag vet att det blir som ringar på vattnet. Det vi kan åstadkomma här kommer att inspirera andra. Det jag gör här kommer att inspirera andra i mitt hemland. Det handlar inte längre om att skapa den bästa skolan i Sverige…det är mycket större än så men här ska vi börja.

Jag har fått tillbaka min tro, som sagt. Jag har sett att många andra (inte bara “skolmänniskor – läs gärna mitt blogginlägg om “Educational community” som jag publicerade via #Skolvåren för ett tag sedan – är redo att engagera sig i skolan. Många är redo att ta sitt eget, personliga ansvar vad det gäller skolan.

11655459_10153272222470379_230720348_n

Mitt deltagande i våra Walk’n’Talks samt vår workshop har gjort av mig en mycket mer engagerad pedagog OCH medborgare. Jag vet idag att vi inte är ensamma i denna fråga och att flera med mig har kunnat hitta tillbaka till sitt syfte och kunnat formulera några specifika handlingar som kommer att göra skillnad.

Till slut vill jag dela de specifika insikter som jag bär med mig efter tre dagar i Almedalen med #skolvåren:

  1. Jag kommer att fortsätta utvecklas i mitt engagemang för lärande och skolan utifrån de rollerna som jag har idag och kan ha i framtiden.
  2. Jag ska fortsätta öppna möjligheten för barn och ungdomar att erövra huvudrollen i deras personliga utveckling. Detta kommer jag att fortsätta göra både i min dagliga verksamhet som lärare men även genom att hitta sätt att bidra till en positiv utveckling på systemnivå.
  3. Mitt engagemang i dessa frågor ska kunna inspirera andra i andra delar av världen. Jag börjar med mitt eget hemland: Colombia.

Nu är det äntligen sommarlov för mig. Men det här lär inte blir som vilket sommarlov som helst. Grunden för reflektion och utveckling har lagts. Jag kommer att få njuta av under bara sommarkvällar, vara tillsammans med mina kära och samtidigt kunna se framemot att komma tillbaka till min arbetsplats, göra skillnad och fortsätta göra planer till #afkAlmedalen16.