Skolan borde satsa på förmågor, strategier och likvärdighet

Posted on 29 juni, 2015 av

0


Inför #afkAlmedalen15 har #skolvåren frågat ett antal samhällsintresserade människor om de vill göra sin text omkring årets Almedalsfråga: Är skolan svaret på frågan?

Detta var deras ingång:

”Är skolan svaret på frågan” …och vilken är frågan?

#Skolvåren kommer till Almedalen för  tredje året i rad. I Almedalen samlas människor som är samhällsintresserade. Skolan förväntas vara lösningen på många av samhällets utmaningar, men vilka är utmaningarna och vad blir då svaret? Är dagens skola rätt för att möta de behov som finns i samhället? Eller behöver vi gemensamt komma fram till ett annat svar? Vilket blir då det svaret?

Vi vill bjuda in Dig att bidra med dina kloka tankar kring denna frågeställning. Är du intresserad kan du göra det genom att skriva om dessa tankar eller spela in en film (du väljer) och låta oss dela med oss via Skolvårens blogg.

Ditt bidrag kan du skicka till oss: skolvaren@gmail.com

Glada är vi att presentera Kristina Lundgren, som blev inspirerad av Lotta Karlssons blogginlägg och skrev ett eget!

Kristian Lundgren

”Jag heter Kristina Lundgren och arbetar som lärare  på Sandhultskolan i Borås Stad. Jag tycker att jag har världens bästa jobb. Mitt arbete är mitt stora intresse och jag brinner för skolutveckling. För mig är skolan möjligheternas arena.”

Vi lever i en värld i ständig förändring. Vilka yrken dagens och framförallt framtidens elever kommer att ha vet vi ganska lite om. En del yrken kommer att bestå, en del förändras och andra tillkomma eftersom nya behov kommer att uppstå. Vad ställer det för krav på skolan? Hänger skolan med i utvecklingen? Hänger skolledare och pedagoger med? Skapar skolan de bästa förutsättningarna för att alla elever ska få utvecklas till demokratiska medborgare och känna att de är en del av samhället? Eller enkelt uttryckt: Vad behöver eleverna kunna när de lämnar skolan? Dessa frågor skulle man kunna resonera om i oändlighet för det finns ju inget enkelt okomplicerat svar. Frågorna går att svara på ur olika perspektiv, men jag kommer landa i att eleverna behöver utveckla förmågor och strategier, att veta hur man lär och använder sina kunskaper och att skolan behöver vara likvärdig och kompensatorisk. Självklart behöver eleverna inhämta kunskap i skolan, kunskap i massor. Det kan vara om nationella minoriteter, fotosyntesen, procent, händelser under stormaktstiden… you name it. Men förutom kunskap måste eleven kunna använda sig av kunskapen och kunna ta till sig den för att bli en demokratisk medborgare. Därför blir utvecklandet av förmågor och strategier så viktigt. Förmågor som att kunna dra slutsatser, inhämta information, värdera och omvärdera, jämföra, resonera och kunna lyssna. Strategier behövs för att kunna lösa problem, kunna ta ställning, kunna värdera, kunna uttrycka sig. Utan förmågor och strategier står du dig slätt. Vad hjälper det att du kan räkna upp Sveriges fem nationella minoriteter och tala om vilka rättigheter de har om du inte förstår varför rättigheterna finns, vad en minoritet är, vad demokrati är, hur vår historia påverkar vår framtid. Vi behöver elever som växer upp och som kan förstå den komplexa värld vi lever i och som på så sätt kommer kunna förändra, påverka och förbättra. Skolan behöver dessutom bli mer likvärdig och kompensatorisk. Den ska vara det, men är den det? Det spelar roll vilken bakgrund dina föräldrar har för hur du kommer att lyckas i skolan. Vad behöver då skolan göra för att ge alla elever samma chans och möjlighet att lyckas, förutom att ge dem kunskap, kunna använda förmågor och ha strategier? Jo, vara mer likvärdig och kompensatorisk. Ge alla förutsättningar. Vad kan då likvärdig och kompensatorisk innebära? Jo, t ex att se till att det finns stor och lättillgänglig tillgång till digitala verktyg. Skolan behöver satsa på 1:1 för att de som inte har föräldrar som kan förse sina barn med detta ändå får samma möjlighet. Skolan behöver satsa på elevers och pedagogers lärande vad gäller hur man kan använda dessa verktyg så att de förstärker och förbättrar lärandet. Det kan också innebära ett ändrat förhållningssätt gentemot läxor. Vilket håller på att hända, hoppas jag, genom den ökade kunskapen om flippad undervisning. Hur eleverna lyckas med sina läxor ska inte bero på om deras föräldrar har förmåga att hjälpa dem eller inte. Därför är det bättre med läxor som eleverna själva klarar av, som förbereder dem, väcker nyfikenhet och frågor. Vilket dessutom leder till att undervisningstiden i skolan utnyttjas mer effektivt. Olika förutsättningar utanför skolan ska inte få märkas i skolan.