Möjligheter med skolans digitalisering av Rolf Ekelund

Posted on 23 juni, 2015 av

0


Inför #afkAlmedalen15 har #skolvåren frågat ett antal samhällsintresserade människor om de vill göra sin text omkring årets Almedalsfråga: Är skolan svaret på frågan?

Detta var deras ingång:

”Är skolan svaret på frågan” …och vilken är frågan?

#Skolvåren kommer till Almedalen för  tredje året i rad. I Almedalen samlas människor som är samhällsintresserade. Skolan förväntas vara lösningen på många av samhällets utmaningar, men vilka är utmaningarna och vad blir då svaret? Är dagens skola rätt för att möta de behov som finns i samhället? Eller behöver vi gemensamt komma fram till ett annat svar? Vilket blir då det svaret?

Vi vill bjuda in Dig att bidra med dina kloka tankar kring denna frågeställning. Är du intresserad kan du göra det genom att skriva om dessa tankar eller spela in en film (du väljer) och låta oss dela med oss via Skolvårens blogg.

Ditt bidrag kan du skicka till oss: skolvaren@gmail.com

Tack för att du vill vara med! Här kommer en text från @RolfEkelund Rolf Ekelund

Rolf i Pello 2012

Möjligheter med skolans digitalisering

Vi säger ofta att det inte finns någon quick fix för de problem och svårigheter som många anser att den svenska skolan har. Så är det nog, men kanske kan vi ändå göra något för att åstadkomma en vändning till det bättre, även i ett kortare perspektiv. 

Först en påminnelse om några av de brister i skolan, som kritikerna ofta pekar på.

  • Usla resultat (PISA, OECD, NP)
  • 70 000 lärare saknas inom fem år (Skolverket)
  • 87 % av de personer som omnämns i historieböckerna är män (vetenskaplig studie)
  • Dåligt språk i mängder av lärresurser på nätet (Svenskläraren)
  • Eleverna efterlyser sammanhang och struktur (elever, Skolinspektionen)

Ett par mer sällan diskuterade problem:

  • Sverige saknar en nationell strategi för skolans digitalisering
  • Brist på digitala läromedel. Används i mycket ringa utsträckning

Enligt min uppfattning bör lösningar på de mer sällan diskuterade problemen ges hög prioritet. När en nationell strategi för skolans digitalisering kommit på plats och när produktion och användning av potenta digitala läromedel stimuleras och ökar, då kan utvecklingen vändas och många av skolans kvarstående problem successivt lösas eller överbryggas.

Barn och ungdomar i en digitaliserad värld

Om vi anstränger oss att se skolans problem ur elevens perspektiv så måste ju rimligen digitaliseringen ganska omgående hamna i fokus. Barn och ungdomar kommunicerar, samt informerar och förkovrar sig på egen hand, nästan enbart via digitala medier. Merparten av eleverna har också tillgång till en egen dator i undervisningen. Här har samhället gjort, och gör fortlöpande, gigantiska investeringar på flera tiotals miljarder kronor. Men samhället (staten och kommunerna) förmår inte att formulera en nationell strategi för hanteringen av denna, den enskilt största investering som svensk skola någonsin gjort. Mycket besynnerlig.

Stor potential

Besynnerligt är det också att skolan i stor utsträckning saknar professionellt producerade digitala läromedel. Detta trots att eleverna självklart, men nog också skolpolitiker och lärare, inser att potenta digitala läromedel i hög grad skulle kunna berika undervisningen, underlätta och förbättra elevernas lärande.

Några exempel på vad digitala läromedel kan tillföra undervisningen: rörliga bilder (filmer inbäddade i läromedlet), visualiseringar och animeringar (laborationer, experiment, ekosystem, processer mm), alternativa texter av olika komplexitet och svårighetsgrad (lätt att skifta), uppläsning av all text (eleven bestämmer talhastighet), interaktion (med kamrater, lärare, föräldrar m fl.), digitala portföljer (möjlighet till kontinuerlig respons från lärare och kamrater), texter och information som uppdateras i realtid (av utgivaren och/eller läraren/eleven), kollegialt lärande (lärresurser från kollegor med flera kan lätt integreras), stora möjligheter till individanpassning genom att anpassat material alltid finns tillgängligt, läromedlet är alltid närvarande (inga glömda böcker).

Det duger alltså inte med ”bok på burk”, oavsett om benämningen är interaktiva böcker eller webbaserade läromedel. Själva idén med digitala läromedel är att man vid produktionen använder alla de möjligheter till inspiration, motivation, fördjupat och underlättat lärande, som den digitala tekniken ställer till förfogande.

Men även i den digitaliserade skolan ska eleverna förstås läsa böcker, pappersböcker. De ska läsa skönlitteratur, faktaböcker, antologier, papperstidningar mm. Digitala och analoga medier går hand i hand.

Sverige måste avancera!

I Sverige kan vi uppenbarligen inte få ordning på skolans digitalisering. Men i våra grannländer har man gjort stora och framgångsrika satsningar. Sverige har kommit rejält på efterkälken. Danmark är föregångslandet. Där anslås mer än dubbelt så mycket pengar till läromedel, räknat per elev och läsår, som i Sverige. Svenska skolor använder 5 % av läromedelspengarna till inköp av digitala läromedel. Motsvarande siffra i Danmark är 40 %. Räknat per elev innebär detta att de danska lärarna handlar digitala läromedel för i stort sett samma belopp som de svenska lärarna köper läromedel för totalt (böcker + digitala). Genomsnittseleven i Sverige får alltså under ett läsår tillgång till digitala läromedel värda 25 kr, medan skolan i Danmark i genomsnitt köper digitala läromedel för 400 kr till varje elev. Skillnad!

Den danska modellen innebär att staten och förmögna stiftelser subventionerar skolornas inköp av digitala läromedel med 50 %. Denna subventionering har satt rejäl fart på såväl produktion som användning av digitala läromedel i Danmark.

Vad gäller läromedel så var det faktiskt bättre förr. Om svensk skola idag skulle köpa läromedel för en summa per elev motsvarande det belopp som man köpte läromedel för år 1977 så skulle dagens inköp öka med 300 % till ca 1 500 kr per elev och läsår i grundskolan, det vill säga 1 000 kr mer än idag.

En sådan normalisering av läromedelsinköpen skulle ge förutsättningar för en radikalt förbättrad kvalitet på undervisningen i svensk skola.  Praktiskt taget alla de möjligheter som digitaliseringen och digitala läromedel erbjuder (se ovan) skulle kunna realiseras.

De svenska läromedelsförlagen har alltså under decennier haft av en negativ försäljningsutveckling. Branschen är idag bara en spillra av vad den var för trettio år sedan. Den negativa spiralen har medfört att läromedelsbranschen dränerats på innovativa medarbetare, och framför allt på riskvilligt kapital.  Det är därför föga troligt att de nuvarande läromedelsföretagen mäktar med att på egen hand skifta till kostsam produktion av potenta digitala läromedel.

En händelse som ser ut som en tanke

Den svenska mediekoncernen Bonnier AB förvärvade för några månader sedan den danska läromedelsproducenten Clio Online, som uteslutande ägnar sig åt utgivning av digitala läromedel. Företagets årliga försäljning närmar sig motsvarande 100 miljoner svenska kronor. Ett belopp som vida överstiger värdet av den totala försäljningen av digitala läromedel i Sverige. En fråga som naturligt infinner sig: När kommer Bonniers att introducera Clio Online på den svenska läromedelsmarknaden?

Kraftsamling behövs!

Flera seminarier i Almedalen år 2015 tar upp den problematik som jag redogör för ovan.  Ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott, skolledare, lärare och förläggare medverkar. För någon månad sedan arrangerades en hearing kring skolans digitalisering och digitala läromedel i Utbildningsutskottet. Den danska modellen presenterades då som ett föredöme.

Praktiskt taget alla involverade kan konstatera att Sverige måste avancera vad gäller hanteringen av skolans digitalisering samt tillgången till, och användningen av, digitala läromedel. Gustav Fridolin och Sveriges övriga skolpolitiker måste därför agera kraftfullt. Nu! Lägg fast en nationell strategi för skolans digitalisering och genomför en reform, liknande den danska, för stimulans av produktion och användning av potenta digitala läromedel.

Skolan får inte bli ett museum med digitala skrivmaskiner!

Rolf Ekelund

Filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.                                 

Posted in: #afkAlmedalen15