Rebecka Koritz: Om skolan såg annorlunda ut, skulle läxor inte behövas.

Posted on 3 december, 2014 av


Krönikör: Rebecka Koritz.

Rebecka skolvåren

Det är lätt att ha många åsikter om smådetaljer i skolvärlden, och på ett sätt är läxor en liten detalj som skapat stor debatt.

Till en början tyckte jag att det var absurt att ens tala om saken: vi har ett obsolet skolsystem som måste reformeras och här sitter folk och fokuserar på en sån liten skitsak som läxor! Men jag fattar… det finns många sidor på myntet:

Vad är målet med läxor? Finns det bra eller dåliga läxor? Ska elever vara tvungna att ha läxor? Kan varje lärare på individuell nivå få bestämma huruvida han eller hon vill ge läxor? Ska elever ha rätt till läxhjälp eller inte? Är läxhjälp något som bara priviligierade kan få? Är det orättvist att de elever som behöver mer tid på sig ska tvingas ta av sin fritid för att hinna i kapp? Kan läxorna vara ett sätt för föräldrar och deras barn att arbeta tillsammans? Vad händer med de elever som inte har föräldrar som kan eller hinner hjälpa? Och så vidare.

Att argumentera för eller emot ovan är inte poängen här, och jag vill inte hävda att läxor alltid måste vara av ondo. Men det finns starka skäl till att argumentera emot läxor och de argumenten vill jag dela med mig av.

Våra barn och ungdomar tillbringar en stor del av sina liv i skolan. När de äntligen kommer hem bör det få ägna sig åt helt andra saker som de själva får välja. Om det innebär att de ligger och slappar framför TV:n, spelar hockey, rider, läser böcker, orienterar, spelar på datorn, hänger med kompisar spelar ingen roll. De har rätt att få känna att de har fri tid till att göra det de vill – annars har de ju ingen fritid.

Skolan är obligatorisk och tiden som våra unga förfogar över för att göra vad de vill, är mycket begränsad. Måste vi verkligen korta ner den ytterligare? På vilka grunder? Vad är det vi tror ska bli så mycket bättre för att de gör mer skolarbete? Vad är det som brådskar? Hur ska det skapa lyckligare eller mer framgångsrika människor?

Våra barn och ungdomar lever i ett samhälle med stor press och mycket stress. De är betydligt mer stressade över skolarbetet än vi 70-talister någonsin var. Om vi överöser dem med merarbete i form av läxor skapar vi ännu mer stress än de mår bra av. Att ge läxor är att ge dem övertid. De har redan tillbringat en heltid i skolan. Varför ska de tvingas arbeta ännu mer? Se på dem! Det är inte mer jobb de behöver. De behöver mer frihet och mindre ansvar, mer lek och mindre allvar.

Dessutom behöver hjärnan vila så att den får tillfälle att processa alla de kunskaper som den tar till sig under sin heltidsdag. När ska det ske om den aldrig får chansen att trycka på pausknappen? Är det verkligen mer effektivt att låta den gå på högvarv större delen av dagen? Nej, det är det inte!

Så länge skolan ser ut som den gör, med en arbetsdag som är fragmenterad i småbitar som kallas ”ämnen” (som inte på något vis reflekterar hur världen utanför skolans dörrar ser ut eller är strukturerad) kommer läxor alltid att behövas på grund av tidsbrist. Det man inte lärt sig under dagen måste man trycka in på kvällen.

Så länge alla elever måste lyckas med samma moment på samma gång därför att de ska utvärderas via prov så att de kan få ”rättvisa” betyg, kommer vi alltid att kunna berättiga läxor eftersom vi måste skynda på de elever som av någon anledning inte hunnit med ”det de borde” under skoldagen.

Om skolan såg annorlunda ut, om arbetsdagarna vore uppbyggda på ett annorlunda sätt, skulle vi kunna skapa:

  • en gränsöverskridande och ämnesövergripande läroplan
  • med ett innehåll som motiverar eleverna till att lära
  • byggd på åldersadekvat material
  • som studeras blockvis med tid för ordentliga djupdyk inom större områden
  • med möjligheten att skapa en erfarenhetsbaserad inlärning som genererar reflektion och förståelse på många olika nivåer: från detalj till helhet.

Om skolan såg ut så, är det min fulla övertygelse att läxor inte alls skulle behövas.