Stryk ordet ”skola” i diskussioner om lärande

Posted on 4 oktober, 2014 av

0


Ännu en replik som följer på Charlottes gästblogg som frågade om skolan är ett fängelse och hur vi kan ta oss vidare, denna gången från Sara Wickenberg, som även kommer återkomma med mer reflektioner kring frågan. Men här följer hennes initiala replik:

 

Jag är inne på ditt spår, Charlotte. Att vi kan behöva kalla det något annat för att titta på det ur ett nytt perspektiv. Ordet skola är behäftat med associationer som är både medvetna och omedvetna och som präglar våra tankar kring hur det bör se ut.

Oavsett vad vi kallar det – vad är syftet/målet/anledningen med ”verksamheten”? Om vi förutsätter att de flesta föräldrar arbetar (även om många inte gör det) kan vi inte bortse ifrån att ett visst mått av ”barntillsyn” med tillhörande ”uppfostran/samhällsfostran” ingår i dagsysslan för barnen/ungdomarna. Eller?

Och någon form av ”lärande för livet” bör väl ingå – men på vilka premisser? Med vilken målsättning? Handlar det om att skapa förutsättningar för sin egen framtida försörjning? Att må bra, både nu och sen? Både fysiskt och psykiskt? Att vara en del av ett sammanhang, en medborgare i en stadsdel/kommun, ett land, en värld?

Om vi tänker bort ordet skola, men behåller tanken att det finns en verksamhet där barnen/ungdomarna befinner sig till vardags – vilka mål vill vi ha med den?

Varför skola är en oerhört relevant fråga. Och Hur och Vad är spännande följdfrågor till det. Men skälen till det, visionerna och värderingarna. Jättespännande att diskutera!

Jag tänker också att det i varje kreativ diskussion behöver finnas utrymme att ändra sig och ”ha fel”. Att det är viktigt att kunna slänga ut en tanke, se hur den landar i andras tankar, omforma den, utveckla den. Att diskussion blir som mest givande om alla inte har sina idéer färdiga från början och det blir en övertalningskamp av det hela.

Därför lockas jag av Charlottes förslag om att ”börja om från början” med tankarna genom att stryka ordet ”skola” som rubrik på diskussionen.

– Gästblogg av Sara Wickenberg