Vad har skolan för roll i dagens samhälle?

Posted on 12 mars, 2014 av

0


Det här klippet har snart ett år på nacken, men snart är LITS tillbaka (17-18 juni 2014). Jag undrar, har vi kommit något närmare svaret på den här frågan med den styrning av skolan vi haft?

Ante Runnqvist är en person vars analyser jag alltid faller för:

”För samhällets bästa och för individens bästa. Det är bara det att det här tar sig lite olika uttryck i olika tider tror jag. Alltså vad behöver vi idag för att bygga ett samhälle med fred och frihet och så? Det skiljer sig nog lite grann jämfört med 1750. Men sedan tror jag också att som Karl-Erik Edris här pratar om, alltså individens egen tro på sig själv och de förmågor man behöver för att klara sitt liv liksom. Men det är väl de två. Jag tror inte att det är något nytt.”

Det Runnqvist säger här är att svaret på ”Varför skola?” alltid kommer att vara ”För fred och frihet” (fritt tolkat). Men att hur vi bygger för fred och frihet kommer att se olika ut beroende på den samtid vi lever i. Han tillför sedan idéer om vad som behövs för att uppnå fred och frihet, att individerna behöver stärkas i sin tro på sig själva och få utveckla förmågor som behövs för att man ska kunna leva i frihet i vårt samhälle. Jag är själv inne på de banorna, att utbildning hela tiden syftar till att ge mer frihet. Och det blir mycket spännande att syna skolan med de glasögonen. För om frihet är det överordnade syftet måste ju skolan vara en plats där eleverna känner sig fria. Och en plats där de blir stärkta i sin tro på sig själva. Är skolan av idag en sådan plats?

Karl-Erik Edris svarar på frågan direkt efter Runqvist i klippet och han lyfter fram de två olika sidorna som skolans roll har och berör frågan om en konflikt mellan en skola som alltid definierats som en kunskapsförmedlare i ett samhälle där förändring och utveckling sker snabbt och det är svårt att veta vilken kunskap som är relevant i framtiden. Han nämner också hur synen på en institution, som en plats som ska ha kontroll och kunna utvärdera, får svårt att hålla mark. Hur får vi ihop dessa två bilder, av att behöva utvärdera och ha kontroll samtidigt som vi ska skapa frihet och stärka tron på sig själv hos eleverna?

Lou Rosling har en spännande liknelse:

Innan har vi varit födda som original men skulle dö som kopior.

Är det här skon klämmer först och främst? Är det i det faktum att alla måste göra samma sak samtidigt och att alla ska nå samma mål? Kan vi skapa kontroll och utvärdering som vi behöver utan att alla gör lika samtidigt? Eller är det kontrollen som är beroende av likriktningen?

John Steinberg säger att ”mjuka värderingar är tillitsvärderingar” och att vårt ”dilemma i svensk skola just nu är att det inte finns något förtroende för lärarkåren. Det är alltid någon annan som kommer och talar om för dem vad de ska göra, till och med hur man ska undervisa. Det kan inte fungera.”
(Här, ca 12 min in i föreläsningen.)

Så undrar jag; är det kanske så att de som styr vårt land först och främst sysslar med kontroll? För samtidigt som jag skriver detta annonserar Alliansen ut sitt så kallade ”Lågstadielyft” som bland annat innefattar en 10-årig grundskola. Förra året var det fler matte-timmar. Det är helt klart att kvantitet är en röd tråd här. Istället för att sätta oss ner och fundera över om det vi gör är bra nog så pratar vi om att göra mer av det vi gör. Och Sir Ken Robinsons ord har sällan passat så bra som när vi ser hur våra politiker, oavsett färg, driver skolpolitiken:

Our school system is not in need of an evolution. It´s in need of a revolution.

Vi är tre månader in på det här valåret. Skolfrågan känns inte riktigt lika het än som den kändes vid samma tid förra året. Men det kommer nog att gå snabbt – snart är den hetare än aldrig förr. Och då gäller det att vi hänger med och kräver svar. Svar på de frågor vi ställer. Inte svar på de frågor de önskar att vi ställer. Och #skolvåren vill veta vad våra politiker egentlig vill ha skolan till.