DU måste ändra dig!

Posted on 11 mars, 2014 av

0


Dagens gästblogg är skriven av Catarina Thestrup, förstelärare i engelska och svenska som andraspråk på Komvux i Växjö.

Nyligen återsåg jag filmen Educating Rita från 1983. Filmen är baserad på en pjäs av William Russel och handlar om en kvinna som efter att ha jobbat många år som hårfrisörska bestämmer sig för att förändra sitt liv och börja studera. Till sin hjälp i sina studier har hon en handledare, Frank. På 1990-talet i mina Engelska A-klasser läste vi pjäsen och tittade på filmen. I 1990-talets kontext med ”kunskapslyftande” elever var filmen mycket relevant och uppskattad. Eleverna kände igen sig i Rita, en kunskapstörstande 26-åring med arbetarklassbakgrund som kämpar med att klara av sina studier och med att passa in i en för henne ny, akademisk miljö. Att se filmen igen efter många år fick mig att reflektera över hur mycket samhället, skolan, lärarna och eleverna har förändrats sedan 1990-talet.
Flertalet av mina elever på Komvux på 1990-talet började, precis som Rita, studera för att de ville förändra sig och sina liv. Det var inte nödvändigtvis så att deras studier ledde till ett bättre jobb eller till en plats på universitetet. Men studierna öppnade nya dörrar och gjorde så att deras syn på sig själva och på världen förändrades och att deras självförtroende ökade. Förändringen var ofta omvälvande och ibland smärtsam och syntes även utanpå. De bytte klädstil, glasögon och frisyr. De förändrade sitt sätt att tala, gå och föra sig. Inte sällan ledde studierna till att de förändrade sina privatliv, till exempel, bröt upp med sin partner, flyttade till annan ort, eller aktiverade sig i politik eller i en organisation. Jag minns en elev som kom tillbaka till skolan och hälsade på när hon hade slutat på Komvux och återgått till sitt jobb som kassörska på Konsum. Hon berättade att hennes arbetskamrater hade frågat henne vad det hade varit för någon mening med hennes studier när de inte hade lett till ett nytt jobb. Då hade hon svarat att Komvux-tiden hade varit den bästa tiden i hennes liv och att hon nu minsann vågade titta kunderna och chefen i ögonen och, fortsatte hon, ”Frågar någon mig något på engelska kan jag svara.”
När Rita får tillbaka en skrivuppgift som hon inte har klarat säger Frank till henne att hon, om hon vill klara att skriva godkända uppsatser, måste ändra sitt sätt att tänka och bli en annan person.
Frank: Are you serious about learning, Rita? Because if you are, you have to discipline that mind of yours. And you are going to have to change. You have to change who you are.
Rita: Don’t you understand, Frank? I want to change. I want to talk seriously, with knowledge like the rest of you, and I want you to teach me. I don’t want pity. Tell me it’s crap and we’ll start again.
Då på 1990-talet var inte ovanstående konversation främmande. Att idag säga till en elev att hen måste ändra sig, sin inställning, sin attityd, sitt sätt att tänka och sin personlighet tror jag kan uppfattas som kränkande (som så mycket annat nuförtiden). Och att dessutom säga att det en elev har skrivit är ”crap”; det skulle nog ge en rektor en del att göra idag. Nu hamnar diskussionen istället på skrivteknik, styrdokument och betygskriterier och på att läraren, undervisningsmetoden, strukturen, eller IT-förutsättningarna måste förändras och förbättras. Nästan aldrig hamnar diskussionen på att det är eleven som måste ändra, kanske inte bara sitt sätt att skriva, utan sitt sätt att tänka och vara.
Utbildning värd namnet ska förändra människor. Men förutsättningarna för att studier på Komvux ska kunna förändra människor är mycket sämre idag än för 20 år sedan. Kurserna är komprimerade och ska gå så snabbt som möjligt, och eleverna studerar mer på egen hand, ofta via datorn. Eleverna nöts och blöts inte mot varandra eller mot läraren, de utmanas inte på djupet utan allt fokus är på hur de ska uppnå kursmålen. Inte någon gång i filmen nämns kriterier, betyg, mål, metod eller studieteknik. Fokus ligger istället på hur skolan, kunskap och mötet med bildning och en akademisk och reflekterande värld kan förändra och förbättra människor. På 1990-talet var målet med utbildning att elever skulle växa som människor, eleven skulle bli någon, inte bara något.

Posted in: Uncategorized