Vårt lärande samhälle

Posted on 10 mars, 2014 av

0


Dagens gästblogg är skriven av Katarina Pocs.

Det finns väl knappt någon miljö där det går att undvika lärande. Den gamla klyschan ”man lär sig något nytt varje dag” är just ingen klyscha. Sedan reflekterar vi människor inte alltid över dagens lärdom, men det går att synliggöra stora delar av lärandet. Jag läste precis en status på Facebook där en mamma vistats ett och ett halvt dygn på sjukhuset med sin dotter.
Dottern sa:

– Mamma idag har jag inte lärt mig något nytt.
– Jo, svarade jag. Du har lärt dig att inte springa i trappan.
– Nä, svarade hon. Det lärde jag mig igår.
– Hmm, rätt. Men idag har du lärt dig att vi alltid får betala för våra misstag på något vis.
– Men det var ju inget dumt misstag?
– Nä, alla misstag är inte dumma. Men på något vis lär vi oss. Idag har du lärt dig vad väntan är. Att här får vi sjukvård utan att någon kollar om vi kan betala. Att det finns de som ägnat många timmar, dagar, nätter, månader för att lära sig saker så att du och andra här får en bra omvårdnad. Så du har lärt dig något nytt.

Det är just genom samtalet eller egna reflektioner som vi kan synliggöra lärandet. För det finns ingen tvekan om att vi lär oss och utvecklas vare sig vi vill eller inte! Just ovanstående citat knyter också an till två av EUs åtta nyckelkompetenser. Den ena ”lära att lära” handlar om att vi ska ha förmågan att organisera det egna lärandet. Den andra ”social och medborgerlig kompetens” handlar just om att veta vilka medborgerliga rättigheter vi har och om att ge oss verktyg för ett aktivt och demokratiskt deltagande i samhället.

Det syns inte alltid här och nu, men samhället är i ständig förändring. Se bara på de svartvita fotona från just din stad; visst är det skillnad? Fler cyklade än tog bilen, människor klädde sig på ett visst sätt, stadsarkitekturen såg inte ut som nu. Många ser på dessa bilder och tänker ”det var bättre förr”. Nostalgin sätter sina spår. Men var allt verkligen bättre förr? I en demokrati har vi ju chansen att påverka och göra vårt samhälle bättre, både på individ- och gruppnivå. Vi har kunskapen om vad som har varit bra, vi kan reflektera och utvärdera och se vad det är vi vill förbättra och vad vi ska värna om.
Tänk bara på vilka fortbildningsmöjligheter vi har i dagens samhälle! Via Internet är utbudet nära. Vill du lära dig spela gitarr, finns det gratis kurser på Youtube. Vill en lärare samverka med klasser i andra länder finns Skype in the Classroom, Comenius och eTwinning för att nämna några. För att lära sig mer om t.ex. bildbehandling kan man söka distansutbildningar där man aldrig behöver vara på plats fysiskt. Vi är ett par klick borta från inspirerande föreläsningar på TedTalks. Vi kommer via t.ex. Twitter lätt i kontakt med en kommuns ombud för att framföra såväl ris som ros. Och alla nischade grupper på t.ex. Facebook och Google+ där man snabbt får svar på sina funderingar. Vilka möjligheter att nätverka vi har med hjälp av sociala medier och Internet! Är det inte fantastiskt?
Det lärande samhället innebär ett föränderligt samhälle. Det gäller att acceptera att det finns en vilja att förbättra och att det ibland kan gå fort. Hur kommer t.ex. skolan att se ut om 50 år? Skolan har varit starkt förankrad i kyrkomodellen där läraren precis som prästen har ett facit och eleverna, likt kyrkobesökarna, sitter i fina rader och blir matade med kunskaper som har rätta svar. Visst, grupparbeten fanns redan på min tid i grundskolan på 80- och 90-talet men som jag minns det, var allt faktabaserat. I dagens skola försöker vi kombinera faktakunskaperna med att få eleverna mer kritiskt tänkande, analyserande och kreativa. Det kritiska tänkandet är ett måste i och med informationsflödet vi lever i. Och det gäller alla. På Facebook har vuxna delat eftersökningar om försvunna personer, som lett till att människor med skyddad identitet har hittats. En enda missnöjd kunds negativa kritik kan spridas som en löpeld i de sociala medierna och få stora konsekvenser för ett företag. Kritiskt tänkande är ett måste i dagens samhälle och en del av en annan av EU:s nyckelkompetenser, nämligen ”digital kompetens”.
Oavsett vad vi tycker om samhället vi lever i, så finns det väl ingen tvekan om att det är en tid då vi människor har stora möjligheter att vara med och utveckla och påverka. Om inte samhället i stort, så ändå sig själv. Vi kan sträva efter att göra världen lite bättre än hur vi fann den. För att avsluta med en annan klyscha: ”En person kan inte göra allt, men alla kan göra något”. Tillsammans förändrar vi samhället. Och världen.

Posted in: Uncategorized