Den svenska skolan uppgång, nedgång, fall och återuppväckande

Posted on 11 februari, 2014 av

6


SAMSUNG

 

 

Dagens gästbloggare är Börje Ohlsson. Han är utbildare/coach/föreläsare i Hur du når din fulla potential, genom tre grundläggande pyskologiska och spirituella principer som ger oss en förståelse för hur vi lever i känslan av vårt tänkande, inte i känslan av världen, och därigenom får en insikt i att vi har tillgång till en inre oändlig potential i varje ögonblick i våra liv. Mer info om Börje kan fås genom hans hemsida: www.borjeohlsson.se

 

 

 

___________________________

Den svenska skolan uppgång, nedgång, fall och återuppväckande

När lille William och lilla Alice sätter sig i skolbänken i klass 1 för första gången så möter läraren två barn vars ögon glittrar av nyfikenhet, upptäckariver och glädje att få veta och förstå varför och hur saker och ting hänger ihop. Inspirationens kraft flödar från de båda och läraren behöver bara vägleda dem in på den magiska vägen mot kunskap och bildning. Sedan kommer kraven på prestation och måluppfyllelser och det börjar gå snett. I klass 9 har deras ögon för länge sedan slutat att glittra och läraren har fått uppbåda sina bästa tekniker och metoder för att locka sina omotiverade elever till resultat.
Den senaste PISA-undersökningen visar att dessa metoder och strukturer totalt misslyckats och kunskapskurvan pekar käpprätt ner i diket.

Vad göra då frågar du? Innan svaret några ord om kunskap som begrepp..

Kunskapsteori

Kunskapens träd är kanske den viktigaste metaforen vi känner till i västerländsk kultur. Kunskap beskrivs här på gott och ont. Aristoteles såg sökandet efter kunskap som en naturlig drivkraft hos människan. Han sa: ”Kunskapens början är människans undran”.
Den klassiska naturvetenskapens tänkare Francis Bacon myntade uttrycket: ”Kunskap är makt”. Att kunskap medför makt och används av makten har varit bärarande för industrialismen och demokratiseringen av samhället. För att kunna delta i den demokratiska samhällsutvecklingen behöver vi skaffa oss kunskaper.
Platon kom genom Sokrates fram till att allt forskande och lärande är intet annat än erinring. Människans själ är odödlig och har vunnit kunskap i tidigare existenser. Kunskap finns därmed redan i själen från födseln. Att söka kunskap blir närmast en fråga om att väcka eller aktivera själen så att det slumrande realiseras.

Kunskap och kunskapssamhället

Själva ordet kunskap bär i sig den dubbla betydelsen, ”att kunna” och ”att skapa”. Kunskap innebär något kreativt, den skapas av människan med hjälp av hennes kunskapsutrustning. Att skaffa sig kunskap är en aktivitet, i vilken vårt medvetande och våra själsgåvor tas i bruk och medverkar till att framställa kunskap.

Den retorik om skola och utbildning som under efterkrigstiden präglats av demokratins budskap, har bytts ut mot en retorik som betonar ekonomi, effektivitet, mål och kunskap som investering i ”det humana kapitalet”.

Kunskap som produktionsfaktor

Vad innebär det om kunskap ”exterioriseras” och kunskap i allt större utsträckning blir en produktionsfaktor? Hur förändrar detta vårt sätt att se på kunskap och människan? En konsekvens blir att samhället uppspaltas i å ena sidan ekonomisk utveckling och utbildning och å andra sidan personlig och kulturell utveckling – två vägar som är åtskilda. Risken är då stor att ekonomin och tekniken får styra utbildningens innehåll och utformning. Att ”ligga i Lund” för att bilda sig och utveckla sig som människa blir då inte en god utveckling och till ”nytta” för samhället, utan uttryck för en ”onyttighet” som tär och inte producerar tillräckligt.

Kunskap i kunskapssamhället framstår då som färdigstöpt, framställd av vetenskapen och kanoniserad i kulturarvet och nedskriven i läroplaner och läroböcker, färdig att förmedla. I stil med utvecklingen inom andra områden kommer ”kunskap som paket”. Motsatsen är då att se kunskap i en mer progressiv pedagogisk.-didaktiv tradition som lägger tonvikten vid erfarenheter, motivation och intresse. Med den betonas kunskapens subjektiva dimension. Det blir viktigaste lära sig söka kunskap i kataloger eller databaser. Denna syn på kunskap kan kallas ”kunskap som katalog”.

Dessa två synsätt – antingen ekonomiska eller teknologiska förtecken eller den med pedagogiska förtecken, står i bjärt kontrast till den filosofiska – den om kunskapsteori enligt den platonska definitionen på kunskap.

Den nya paradigmen

TÄNK OM:
– Skolan inte behöver en enda reform till
– Lärarna inte behöver göra något mer än att vara lärare och medmänniska
– Eleverna inte behöver vara något annat än vad de är

Tänk om det fanns ett sätt att ”fixa” skolan som innebär att skolan kommer upp ur diket och kan köra fram på en sexfilig motorväg som är asfalterad med inspiration, glädje och kunskap och bildning.

Skulle du då våga pröva det sättet eller är rädslan för att misslyckas för stor efter allt vad skolan gått igenom? Einstein sa att vansinne är att göra samma sak gång efter gång och tro att man får ett annat resultat än man alltid får.

Den nya paradigmen säger att det finns en livskraft så stark inom oss som kan vända på hela skolans situation om vi förstår hur den fungerar och styr hur vi uppfattar livet. Liksom Platon säger den att vi är något mer än en produktionsfaktor och att vi har slumrande krafter som kan återuppväckas. Vi kan få tillbaka det som varje sjuåring har med sig när de kommer till skolan första dagen i sitt liv – glittrande ögon av nyfikenhet, upptäckariver och glädje att få veta och förstå varför och hur saker och ting hänger ihop. Lärarens uppgift är att förstå och inse hur detta uppstår och leda eleverna i inspiration och närvaro kring detta.

Då frågar du dig naturligtvis – hur ska de då ”göra”? Svaret är – ingenting. De ska inte ”göra” någonting utöver att locka fram detta som en pedagogiskt bra lärare som är närvarande inte bara fysiskt utan även på det sätt som matteläraren Stavros Loucas i TV-serien 9A visade och gjorde: Man behöver inte bara räkna matte, vi behöver också prata matte.

Den livskraft jag pratar om finns inom oss i form av våra tankar, vårt sinnestillstånd och hur vi uppfattar världen omkring och vad som styr hur vi uppfattar den. Vår grundinställning som vi kan se i varje sjuåring är att inspirationen flödar och nyfikenhet, upptäckariver och glädje finns att få veta mer. En god lärare uppmuntrar denna potential att komma upp till ytan och förbli där. Denna inspiration är drivkraften för effektivitet och oupptäckt kapacitet. Den medför också minskad stress, högre grad av engagemang och samarbete mellan elever och mellan elever och lärare som i sin tur skapar mening och närhet i klassrummet. Var hittar vi då detta guldägg, ställer du åter frågan. Svaret på det är redan finns. Det finns där redan i William och Alice i klass 1 och vi ägnar resten av deras skolgång åt att dämpa och förtränga den.

För grejen är att vår sinnestämning varierar och avgör hur våra tankar styr vår uppfattning skolan och livet. Blir vi från början behandlade som en ”produktionsfaktor”, som en siffra i ledet, en robot som skall ”producera” kunskap så agerar vi som en robot. Blir vi behandlade som en elev med glittrande ögon och fylld med nyfikenhet, upptäckariver och glädje, så agerar vi därefter.
Hur vi uppfattar skolan styr av våra tankar i varje ögonblick och vilken sinnesstämning vi är i. Livet kan sägas vara som en kontaktsport, vi får våra smällar ibland, ibland är det uppåt och ibland är det neråt. Klarhet i tanken är det viktigaste för att kunna se att våra tankar styr våra känslor och inte tvärtom. Blir vi ständigt utsatta för negativa tankar fastnar vi lätt i negativa tankar själva och vi följer en nedåtgående spiral, precis som skolan idag uppvisar. Svaret är att inte göra någonting, utan att låta eleverna förstå det att de redan har allt de behöver för att skaffa sig kunskap i skolan, inspiration, upptäckariver och glädje. Skolans och lärarens uppgift är att ständigt putsa på de små diamanter som varje elev är så att de skiner och blänker och glittrar i klassen. Vi har i varje ögonblick den fria tanken att välja en väg – inspirationens, upptäckariverns och glädjens väg där kunskap och bildning blir naturliga följder eller den väg där vi betraktar våra elever som produktionsfaktorer som skall prestera, betygsättas och dokumenteras i varje minsta detalj. Vilket är ditt val för framtidens skola?

Posted in: Uncategorized