När 1800-talet vägleder 2000-talet

Posted on 7 februari, 2014 av

0


I onsdags höll Moderaterna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund tillsammans med Stiftelsen DIU en offentlig utfrågning i riksdagen med rubriken Lärandets nya landskap. Omvärldsbloggen presenterar en genomgående sammanfattning av dagen och lyfter många intressanta tankar.

Valerie Hannon betonade att de utmaningar som den svenska skolan står inför är desamma som skolsystemen i resten av världen måste tampas med i dagens postindustriella samhälle. Det ställs helt andra krav på kunskaper och förmågor i en global värld som präglas av snabb utveckling och ständig förändring. 1800-talets fabriksmodell är fortfarande vägledande för skolsystemen, men den räcker inte särskilt långt när samhällsutvecklingen både blir alltmer komplex och avancerad och går i en helt annan riktning. Därför gäller det nu att tänka om, påpekade hon.
Grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna är naturligtvis fortfarande viktiga, men de är långt ifrån tillräckliga. Skolan måste kunna förbereda barn och unga för ett livslångt, ständigt lärande och lära dem att dra nytta av den digitala utvecklingens möjligheter.

Att 1800-talets fabriksmodell är vägledande i skola är vi många som påpekar och uttryckt så här blir det mycket tydligt att vi har fel guide. Hur kan igår vägleda idag om utveckling ska ske? 1800-talet vägleder 2000-talet.

Och en systemförändring är väsentlig!

Den digitala utvecklingen kan hjälpa oss att få bättre skolsystem, menade Mark West. Men det förutsätter att beslutsfattarna inte fortsätter att upprepa sina misstag.

Helt klart kan mycket göras idag och många stigar leder runt den väg som beslutsfattarna asfalterat för svenska skolan. Men för att den riktiga förändringen ska ske måste beslutsfattarna tänka om och sluta sätta hinder längs stigarna. Istället behöver vi lyssna på varandra och med gemensam kraft förändra. Och därför är det också riktigt befriande att höra ordförande för riksdagens utbildningsutskott avsluta med dessa ord:

Det är inte enbart PISA-resultat som räknas i de utbildningspolitiska samtalen, utan också elevernas kreativitet, ledaregenskaper och diskussionsvilja. Om man tror att allt är mörkt i den svenska skolan, är det lätt att gå fel, menade Tomas Tobé.

Läs hela Omvärldsbloggens inlägg här – mycket givande läsning!

Se utfrågningen i Riksdagen här.