Lucka 4 – Christer Hellberg

Posted on 4 december, 2013 av

5


Bakom lucka fyra hittar vi Christer Hellberg, till vardags har Christer konsultuppdrag och jobbar med att ta fram framtida och nutida koncept inom Informations- och Kommunikationsteknik (IKT), kurser och pedagogiskt material, marknadsföringsmaterial, strategidokument, metoder mm t ex för att skapa attraktivitet i städer och regioner. Han är också make och 3-barnspappa, kock, städare och sopåkare, trädgårdsarbetare, cykelreparatör, tvätteriarbetare, spindeljagare samt allt-i-allo, ölänning (med uppdrag att svära), Linköpingsbo sedan 1988, förändringstorped åt sina barn vad gäller skola och även lärande och bloggar på christerhellberg.wordpress.com.

Du skola leva först och främst.

Jag gräver efter skolminnen, men det är inte lätt. Jag börjar förstå varför, men jag vet inte riktigt var jag ska börja. Över 15 år i skolan har satt sina spår, men inte riktigt de spår man kanske ville.

Julkalendern_-_du_skola_leva_först_och_främst_-_skolvaren_gmail.com_-_Gmail 3

Det gick upp ett ljus

När jag blev 37 år eller nått (typ 7 år sedan) gick det upp för mig att jag kanske inte skulle anklaga mig själv så mycket mer för att jag inte varken hade en examen eller egentligen fortfarande inte visste vad jag ville bli – det var då Micke Gunnarsson påstod att man inte skulle bli något utan att man redan är något. För examen fattas det en fullgången datakurs egentligen, men vilken sketkurs som helst på 4,5 högskolepoäng skulle duga, då skulle jag kunna plocka ut en Masters of Science of Mathematics och säkerligen ett fint diplom.

Jag hittade nätkursen Storytelling, köpte kurslitteratur och plöjde igenom allt med hull och hår och kände mig väldigt nöjd eftersom det var sannerligen nyttiga böcker. Sedan kom en ”checkpoint” i kursen – ett onlineprov. ”- Gött, det ska bli lätt”, tänkte jag, ”jag är ju kung på detta nu!” Men, det tog tvärstopp direkt. Jag kommer inte ihåg exakt vilka frågor det var men nivån var typ att man skulle hitta en specifik story i en av böckerna och sedan redogöra för vilket företag som författaren hade jobbat för. Rena detaljfrågor som gjorde, misstänkte jag, att jag skulle få sitta och slå i boken i timmar för att kunna svara på detaljfrågorna – en kurs i att bläddra bok. På så vis skulle man försäkra sig om att jag hade läst boken och därmed också fått kunskapen. Jag lade ner och så gick det upp ett ljus för mig. Det är inte MIG det är fel på utan skolan. Det har alltid varit fel på skolan – inte mig! Det är min story.

Varför väcktes jag inte tidigare?

Julkalendern_-_du_skola_leva_först_och_främst_-_skolvaren_gmail.com_-_Gmail 2

Varför ska jag gå omkring och må dåligt för att min skola inte har kunnat väcka mitt intresse för att t ex skapa en firma? Varför har inte skolan givit mig verktyg och mod att skriva böcker? Varför tog inte skolan tillvara på min musikaliska förmåga? Varför tog inte skolan tillvara på mina kreativa förmågor eller min förmåga att tänka annorlunda eller min förmåga att tänka utanför klassrummet? Varför tog inte skolan tillvara på min artistiska förmåga att kunna måla och teckna?

Varför lades inte en enda timme bland alla hundratusentals på att coacha mig för att tänka på framtiden och engagera mig i vad jag ville bli? Inte en enda timme. Och varför sa jag ingenting? Jag inser att hela systemet är ju feldesignat från början till slut och är inte gjort för individen, vem det än är!

Jag stängde nog av redan i fyran och gav upp alla möjligheter att påverka och styra mitt eget lärande – jag läste böcker, ritade teckningar, lärde mig spela gitarr, skrev och lärde mig massor på fritiden. I skolan hängde jag bara med i drygt 15 år – som en zombie, skolan hade liksom inte med mig och min utveckling att göra. Skolan jobbade på dock och sorterade in mig som matematiker, det var det jag kom in på i högskolan. Skolan bestämde således att jag även skulle bosätta i Linköping. Och efter det tog det väl ca 14 år för mig att återhämta mig – det var då efter den där Storytelling-kursen som jag insåg hur lurad jag hade blivit – ca 30 år hade försvunnit lärmässigt.

Vilket slöseri med tid

Julkalendern_-_du_skola_leva_först_och_främst_-_skolvaren_gmail.com_-_Gmail

Tro mig, jag satt av min tid i hela grundskolan och hela gymnasiet, p g a detta blev jag alltså matematiker på högskolan, som tur var hade jag även ett brinnande intresse för datavetenskap och programmering, detta intresse gjorde att jag tillslut fick rätt jobb. Ironiskt nog har jag efter det i nästan 14 års arbete på ett av Sveriges mest högteknologiska företag inte behövt räkna en enda rad matte annat än vid budgetplaneringar (Excel). Allt jag har lärt mig har jag lärt mig själv eller vid tre-fyra specifika kurser på högskolan (programmering Pascal och Java, entreprenöriell affärsutveckling samt projektmetodik) – that’s it.

Skulle högre krav och mer prov och betyg hjälp mig? Nej, snarare tvärtom, då hade jag förmodligen bara sänkt ambitionsnivån – vad man skulle lära sig var ju fortfarande ointressant. Hade man nyttjat mina intressen och hela tiden låtit mig vara styrande i det jag skulle lära mig hade jag förmodligen varit en helt annan människa idag. Och om alla andra också hade fått en sådan chans skulle samhället idag se HELT annorlunda ut idag.

Vad kan vi göra idag då för att påverka samhället i positiv riktning om 30-40 år? Det finns alla resurser i världen idag (tro mig det gör det) vi behöver ”bara” designa om skolan och lärandet. Vi behöver ”bara” uppfinna en ny skola, lämna gamla förutfattade meningar och börja med ett vitt papper, en helt ny bok med en helt ny skolvision. Vi behöver en omstart.

Framtidens skola

Jag vet precis vad som jag skulle ha behövt och precis vad ALLA andra också skulle ha behövt – individuellt lärande med egna mål och stöd och ”boost”! Jag blir så glad över tanken på en sådan skola! Jag har varit tyst i skolan (det skulle man vara), men nu har jag tre egna barn som alla snart är i skolan – samma gamla engagemangsdödande skola som jag gick i för nästan 40 år sedan. Jag har varit tyst länge men nu gott folk är jag över 40, jag har en röst och jag tänker kämpa för ett nytt lärande och nya visioner. Jag behöver inte stänga av hjärnan längre. Jag behöver inte drömma mig bort, jag skriver min egen story – jag har hjärtat, hjärnan och händerna så här är en invit: prova mig, testa mig, utmana mig, anlita mig – jag kommer alltid ge järnet nu även för skolans räkning – jag tänker inte ge mig, jag tänker lära mig, utvecklas och skapa, forma och inspirera och tänker inte ta ett enda år till av skit och korvstoppning. Det får vara nog nu. Jag är klar med den biten – tack, nu börjar livet det skolan borde fokusera främst på egentligen att lära barn och ungdomar att leva utanför skolans trygga tegelmurar.

Budord nr 1: Du skola leva först och främst.

I ljuset av det senaste ”resultatet” från PISA-undersökningen kan jag bara säga att det kommer att fortsätta att sjunka så länge vi inte har med eleverna och har ett lärande anpassat för den tid vi lever i. Så länge eleverna fortsätter att stänga av sina sinnen i skolan för att klara proven, stressen, pressen och hetsen kommer vi att få samma resultat. Det är nya tider nu – var finns ledarskapet? Var finns visionerna som tar oss bortom Asiens uppgång och leder oss till ett sundare samhälle? Besök något av konventen som skolvision.nu anordnar så kan vi slå våra kloka huvuden ihop och hitta nya vägar framåt – den gamla har passerat bäst före-datum för länge sedan. Nu är det dags att skapa en ny skola.