Skolan ifrågasätts och förändring efterfrågas. Men det görs mängder av bra saker redan idag i skolorna. Av de många skoldebatterna att döma så finns det många engagerade både skolledare, lärare, politiker, föräldrar och andra som brinner för att utveckla skolorna i en positiv riktning.
Jag vill peka på betydelsen av ett salutogent tänkande.
Jag väljer att använda ordet salutogen då det betyder att man söker och stärker det som bidrar till att människor kan må bra och lyckas i livet. Det handlar om att man väljer att se individens resurser och det som fungerar vilket ger skjuts och energi i rätt riktning. När man väljer att se det som fungerar så blir det sedan lättare att förändra det som inte fungerar.
Detta tankesätt fungerar både i skolan som organisation och i lärarlaget, liksom det gör i arbetet med klassen och den enskilda eleven. Jag tror att man, liksom idrottaren som vill vinna, måste ha en gemensam inställning att vi ska lyckas. Det går att bestämma sig för att vi är bra, vi skall bli den bästa skolan. Förmedla denna inställning till eleverna att på samma sätt se, -jag är bra, jag har lyckats med något idag. Hjälp dem om de inte gör det, alla kan något. Om man tillsammans letar saker som är bra och fungerar så hittar man många. Tänk om alla lärare och elever skrev ner minst en bra sak som hänt under veckan och dagen, vilken framgångsupplevelse det kunde bli.
Mycket behöver göras, men mycket görs redan, en bra sak är att hjälpas åt att lyfta frågan och prata om det. Som vi gör på nätet i bloggar och på twitter. Viktigast är förstås att samtalet förs direkt i verksamheten med elever och lärare.
Om jag skall koppla detta till livskunskap så går mina funderingar så här:
Eleverna behöver få med sig en livssyn där de i livet i stort kan leta fram saker som får dem att må bra, se möjligheter och tro på framtiden.
Ett salutogent synsätt skolar en dialogkultur, där man intresserar sig för och lyssnar på varandra. Ett salutogent förhållningssätt främjar utveckling och lärande genom att man uppskattar sin egen förmåga. Man intresserar sig för andra människors förmåga och ser en intressant person med mycket kunskap i varje ny människa man möter. Undra vad denna människa kan och vad vi kan lära varandra?
Om man skapar en skola där detta är en självklarhet som genomsyrar hela systemet så är framgång svårt att undvika. Tänk vad det betyder att alla på en skola förstår hur viktiga de är för helheten. Att varje elev längtar att gå till skolan för att få göra färdigt de projekt de valt, att de känner meningsfullhet och att läraren längtar efter att få inspirera och hjälpa eleverna. Tänk dig matbespisningen där kökspersonalen känner sig betydelsefull och uppskattad. De behöver förstå sin viktiga roll och del av kulturen på skolan. ”Mattanterna” kan påverka att eleverna får ny energi och kan orka med hela dagen både fysiskt och psykiskt. I min önskeskola har lärarlagen en självklar dialog om hur vår skola ska bli som bäst och hur den fungerar då. Rektor är kaptenen på skutan som litar till den stora kompetens som lärarna och andra kollegor har. Alla kan känna sig trygga att ta egna beslut, rektor är coachen som inspirerar och stöttar.
Jag tror och hoppas att ett salutogent tänkande kan bli en form av livskunskap som genomsyrar hela skolverksamheten och att det blir plats för dialog kring vad som är viktigt och betydelsefullt för varje enskild individ, grupp och skola i nutid och framtid.
Johanna Halldén
Svenska Hälsopromotiongruppen
johanna(@)halsopromotiongruppen(.)se
Helen
23 november, 2013
En enkel reflektion: Vad är syftet med skolan? Vad är målet med undervisningen? Vad utbildar vi barnen till? De ska kunna försörja sig – javisst – men hur?
Nu tänker jag på ekologin och ekonomin. Väcker det några nya infallsvinklar och tankar?
Helen Rosell
Skickat från min iPhone
> 23 nov 2013 kl. 11:02 skrev ”WordPress.com” : > > >
Johanna Halldén
26 november, 2013
Viktiga frågor det med, vad barnen skall få med sig för att klara sig i livet rent praktiskt. Det jag dock tror väldigt mycket på är att om de får lära sig att se sin situation och sitt sammanhang ur en salutogen synvinkel så kommer de lättare att kunna hantera fler situationer i livet. Man måste ta tag i problemen, men få energi genom att söka möjligheter och se vad man har för tillgångar där man är. Vilket jag menar kan ”tränas” genom att ständigt påminnas om det. Ex Vad kan jag/vi? Vad har jag/vi gjort för bra saker idag? Vad har jag för möjligheter framåt? Man bygger på barnens Känsla av sammanhang (KASAM). Genom den salutogena idéen får de också lära sig att se på människor på ett intresserat och icke dömande sätt. I en drömvärld så skapar det bättre möjligheter för alla.
Karl Johansson
25 november, 2013
Bra skrivet, gillar dina konkreta exempel som gör texten lätt att förstå!
Johanna Halldén
26 november, 2013
Tack, kul du gillar den:-) Jag tror och vet att detta tankesätt gör skillnad, jobbar med att få ut det till fler för att skapa bättre förutsättningar för barnen i skolan samt vuxna i arbetslivet och livet i stort.