Problemtolkarna har makten

Posted on 13 november, 2013 av

0


Frågan om vem som egentligen sitter på makten är ständigt närvarande i den offentliga debatten. Tidningarna publicerar topplistor över makthavare i olika branscher och tv-serier som ”House of Cards” skildrar formerna för maktutövande. Frågan handlar oftast om vem som har störst makt i dagsläget, men en ännu mer intressant fråga är vem som har makten att forma framtiden.

På sätt och vis är frågorna avhängiga varandra då alla handlingar som sker i nuet har konsekvenser även för morgondagen. En avgörande frågeställning är därför vem som har inflytande över hur samhället beskrivs. Jag är nämligen övertygad om att den som förmår påverka hur samhället och dess problem beskrivs, också kommer att få ett avgörande inflytande över hur framtiden utvecklas.

Inför valet 2006 stod två verklighetsbilder mot varandra. Den ena sidan menade att den öppna arbetslösheten, så som den avspeglades i statistiken, var det stora samhällsproblemet. I kontrast till denna problemformulering etablerades utanförskapet. Det var inte bara två olika beskrivningar av Sveriges problem utan mer än så. Om problemen beskrivs olika kommer också lösningarna att göra det eftersom politikens syfte är att lösa problemen.

Nu står vi inför en liknande situation. I stället för intressegrupper på arbetsmarknaden är det nu männi- skor som är den minsta gemensamma nämnaren. Det är därför hos människorna som lösningarna måste finnas, inte genom ovanifrån dirigerade lösningar som bygger på att arbetsmarknaden är enhetlig.”
(Läs hela kolumnen av PER SCHLINGMANN på svd.se)

Precis som läraren, som ej längre kan vara ensam kunskapsbärare i klassrummet, kan ej heller politikerna vara de enda kunskapsbärarna som utvecklar vårt samhälle. Vi talar ofta om paradigmskifte när vi talar om skola, men det blir alldeles för förenklat. Paradigmskiftet gäller allt som har med lärande och utveckling att göra. Paradigmskiftet gäller i allra högsta grad det politiska systemet.

#skolvåren talar om ett helt annat system för hur utveckling sker, tillsammans, medborgare och politiker. #skolvårens #afk:er är i allra högsta grad medborgarforum, där alla lär av varandra, politiker och medborgare. Där medborgarna är medskapare på ett helt nytt sätt, för att beprövad erfarenhet skall tas tillvara och förankringen skall vara tydlig. Det handlar om något mycket större än kollegialt lärande, där kolleger endast är människor inom samma bransch. Alla har vi något att lära av varandra! Och alla har vi rätt att vara med i dialogen på nära håll när vår framtid utstakas!

”Med rätt miljö, trygghet och incitament kommer människor själva och i samverkan med andra att skapa utveckling och tillväxt. Men för att hitta fram till denna typ av lösningar behöver vi ett nytt sätt att beskriva ekonomin som en del av samhälls-utmaningen. Det parti, den organisation eller framtida makthavare som lyckas med denna bedrift kommer att få stort inflytande på Sveriges framtid.” (Per Schlingmann, svd.se)

Tillsammans är vi starkare! Och tillsammans påverkar vi diskursen, påverkar vi syftet och problemformuleringen så att lösningarna blir relevanta! För visst rör det på sig, som Christian Jerhov säger:

”På sistone ser jag en skoldebatt som handlar mer och mer om undervisningens genomförande och kvalitet. På jobbet, på nätet, i floden av publikationer. Är det på grund av Hattie, Björklund, Skolinspektionen, Skolvåren :-) ?

Finns det ett hopp jag inte känt tidigare? Har paradigmskiftet gått in i nästa fas? En ny gemensam bild växer fram när de gamla förklaringsmodellerna brutit samman. För att eleverna ska lära sig mer ska undervisningen bli bättre. Och utgå från både vetenskap och de enskilda elevernas behov och förutsättningar. (Läs hela inlägget på Jerhovs blogg här.)”