Krönikor med elevröster om ”Varför skola?”

Posted on 27 oktober, 2013 av

5


Sebastian Björk på Bällstabergsskolan i Vallentuna har låtit sina elever fördjupa sig i frågan ”Varför skola?”. De har läst, funderat, samtalat och slutligen själva skrivit en krönika om hur de ser på vad vi har, eller bör ha, skolan till. Från och med imorgon kommer några av dessa krönikor att publiceras på skolvåren.se. Idag börjar vi med Sebastians egna krönika:

Vad skolan borde vara

Lärare är Sveriges vanligaste yrke. En av mina elever lärde mig att det finns 128 058 lärare i Sverige vilket, så klart är en väldig massa. Med en arbetslöshetssiffra på 381 600 personer (september 2013) är det lätt att föreställa sig vad som skulle hända med det svenska välfärdssystemet om vi fick för oss att sluta upp med det här med skolor. Att avskaffa skolorna är alltså, om inte annat så av samhällsekonomiska skäl, inte ett alternativ. Och ska vi så alltså ändå ha dem kan vi väl lika gärna låta dem göra lite nytta?

På skolvåren.se har lärare, skolledare och andra intresserade under en tid deltagit i en diskussion om vad den nyttan i så fall är eller skulle/borde kunna vara. Frågeställningen har låtit ”varför skola?” och folk har valt att besvara den på en stor mängd olika sätt. Livslångt lärande, nyfikenhet, kreativitet, bildning och fostran, socialt samspel och framtida arbetsmarknader har anförts om vartannat och jag kan inte tycka annat än att allt låter väldigt bra. Jag tror själv att syftet med skolan är så oändligt stort att det inte direkt låter sig beskrivas i text, i alla fall inte i någon av de mångtaliga texter jag själv läst eller skrivit i ämnet. Det blir alltid förenklat, ensidigt beskrivet eller polemiskt och jag får svårt att förstå den stora helhetsbilden.

När jag har svårt att förstå någonting brukar jag alltid vända mig till de klokaste och mest klarsynta människor jag känner. Förutom några enstaka vänner jag ibland träffar och diskuterar med brukar dessa kloka och klarsynta människor i de flesta fall vara mina elever. Därför frågade jag dem när den här terminen började varför de kom till skolan om dagarna. Även om eleverna är de mest kloka och klarsynta jag känner är de också, ibland, ganska lätta att förutspå och att de flesta svarade att de kom till skolan för att de måste, det var lag på det kunde jag nästan skrivit upp på förhand. ”Men om vi inte stannar där…” sa jag. ”Om vi ställer oss frågan varför vi har skolplikt istället. Varför samhället tycker att skola är så viktigt att man MÅSTE gå dit. Vad tror ni vi kommer fram till då?”. Kanske kändes det först ganska nedslående när de klokaste och mest klarsynta människor jag känner alla svarade med ett lite trött ”för att lära oss saker”.

Är det möjligen här vi har det största problemet för dagens skola? Den är så fruktansvärt viktig i ett samhälle med den moderna tidens fulla komplexitet och krav, alla vet att det är viktigt att gå i skolan och alla vet varför det är viktigt (för att ”lära sig saker” är ju, så klart, det viktigaste med all form av skolverksamhet), men ingen förstår varför det är bra. För mig är inte skolplikten eller behovet av att lära sig saker speciellt bra svar på frågan varför vi ska ha skola. Och att eleverna svarade så när jag frågade visar att jag har gått i samma fälla som så många andra skolkramare och helt enkelt låtit skolans auktoritet bli svaret på dess syfte. Det är möjligt eftersom att det är sannt. Skolan är oerhört viktig, av en lång rad anledningar, men viktigheten är inte i närheten av lika stor som möjligheten. Jag ville att eleverna i högre grad skulle få syn på möjligheterna med skolan snarare än vikten av den.

Därför gav jag dem en oerhört riklig tillgång till material som på olika sätt, olika språk och ur olika perspektiv diskuterade, inte vad skolan var, utan vad skolan skulle kunna vara. Jag lät eleverna titta på detta material och själv reflektera kring de olika perspektiven (tack TED, iTunes University och vår skolas ganska färska 1 till 1-satsning). Slutligen lät jag dem alla själva reflektera kring frågan ”varför skola?” i form av en personlig krönika. Texterna skrevs av alla mina elever i årskurserna 6, 8 och 9 och visade en mycket större spridning i sina perspektiv än de inledande diskussionerna. Några av eleverna delade osjälviskt med sig av sina texter till Skolvåren medan andra valde att behålla dem för sig själva. Kanske som en följd av att man inte trodde på att jag skulle skicka in dem eller på grund av en tro på att en text ändå inte kommer kunna förändra. I så fall har jag delvis misslyckats.

Studiematerialet och uppgifterna handlade nämligen till stor del om att sluta se skolan som den är utan som den kan eller borde vara istället. Jag hoppas nämligen att mina elever när de om några år lämnar mig och grundskolan bakom sig och går vidare i sina liv ska kunna se världen på precis samma sätt;  inte som den är utan som den borde vara. För världen (och skolan) borde nog vara betydligt bättre än vad den är.

För att komma dithän tror jag att vi behöver hjälp av folk som är både klokare och mer klarsynta än vad vi som format världen och skolan hittills har varit. Till exempel av mina elever.

Det är, för mig, vad skolan borde vara.

Sebastian Björk

Bällstabergsskolan, Vallentuna

@SebbeBjrk

Posted in: Varför skola?