Varför skola? signerat Sarah Rosendahl

Posted on 14 oktober, 2013 av

1


Skolreform?

Jag har diskuterat skolan lite på twitter i dagarna som gått. Skolan är ett favoritområde för mig, det borde det vara för alla, särskilt de med barn och de som bryr sig om Sveriges framtid något som helst alls.

Jag jobbar inte inom skolan, bäst att säga det. Det gör mig inget om vissa anser att det på något sätt ogiltigförklarar mina åsikter.

Anledningen till varför jag bestämde mig för att skriva just det här inlägget var en diskussion där en person uppgivet inte kunde se bortom ”de fina orden” – de där jag och andra pratade om behovet av systemförändring på grund av den nya kontexten. (Vad händer i vårt samhälle; varför verkar barnen mer livliga, mer ifrågasättande, mer ”stökiga”? Varför sjunker resultaten egentligen? Och hur kommer vår framtida arbetsmarknad egentligen se ut?). Jag länkade till World Value Survey och pekade på Sveriges speciella plats i diagrammet. Hur anpassar vi skolan till den bilden? Jag menade att en ny kontext betyder att en ny analys och troligtvis nya lösningar är nödvändiga, vi kan inte backa framåt…

Det finns forskning kring kopplingen samhällsutveckling och skolutveckling. Det finns massor av goda idéer och tankar tänkta. Det finns också förändringsmotstånd och ibland, som jag skrev i en annan twitterdiskussion för några dagar sedan, en oförmåga att ta sig ut ur systemet. Man kan ha de stora visionerna och bra mål men sen när det kommer till praktik ändrar man ändå bara saker inom systemet, kanske för att det ”stora” skrämmer, kanske för att man saknar verktygen, inte kan hantverket. Det är lättare med förändring av första ordningen (för att citera Bo Ahrenfelt: läs gärna hans Förändring som tillstånd). För att ta enkla exempel: fler lärare, högre löner, mindre klasser, tidigare betyg, fler läxor, färre läxor, till och med mer skola (t ex på sommaren) etc.

Twitter som forum för tankeutbyte har som sagt sina begränsningar. När den uppgivna personen igen frågade HUR?! Konkretisera det där systemförändrandet! kom en annan person in och tyckte att vi ändå borde backa till syftet med systemförändringen. Borde man inte klargöra det först, ha en gemensam syn på syftet? Jag hade uttryckt det ungefär så här:

Vi behöver designa ett system som fungerar för dagens barn och framtidens behov.

Ja, vad tusan betyder det egentligen?

Det skulle bli ett kilometerlångt inlägg om jag gick in på det så mycket som jag skulle vilja. Så jag försöker lista några mål istället… Det är verkligen from the top of my mind och jag menar inte att det är en komplett lista.

Jag vill alltså se mål som t.ex. att alla (i alla fall många fler) elever går ut skolan med:

  • förmåga att analysera, ifrågasätta, syntetisera kunskap
  • lust att fortsätta lära genom hela livet
  • bevarad kreativitet
  • bibehållen eller bättre självkänsla
  • förståelse för kulturell/historisk/samhällelig kontext (värdesystem) och kommunikation (även interkulturell) (förståelse för sambanden filosofi, psykologi, samhällsutveckling, religion)
  • förmåga till empati
  • färdigheter och förmågor relaterade till vald inriktning (gymnasiet) och individuella behov/talanger

Förutom det, eller för att nå de målen, tror jag att det behövs:

  • lärare som ständigt lär
  • lärare som mår bra och får utvecklas
  • lärare som besitter alla de förmågor och den förståelse som jag listar ovan
  • lärare med ledarskapskompetens

Varför kräver detta transformation av systemet?

Därför att även om vissa av dessa aspekter kommer med som delar av dagens system – livskunskap, entreprenöriellt lärande etc – så är det ett i grunden annat sätt att tänka kring skolans uppdrag.

Varför skola? Den frågan måste besvaras utifrån barnens behov i nuet, den värld vi lever i nu, och utifrån vår analys av den framtid som kommer (de unga vuxnas behov, såväl som samhällets behov).

(Och att framtidsbehovet handlar om att vi ska konkurrera i kunskap med asiatiska länder är i min mening rena dumheterna. Det vet nog de som börjat tala om entreprenöriellt lärande också. De vet att skolans outtalade mål att producera små, lydiga människorobotar till en ständigt producerande industri inte längre är relevant. Ja, ok, jag raljerar nu, men jag kan ge min bild av det på ett mer seriöst sätt en annan gång istället.)

Jag tror på transformation av systemet. Jag tror dock inte man behöver vänta på politiska reformer för att börja jobba mot de här målen. Man kan börja göra om sin skola till en lärande organisation, man kan jobba med förståelse för gruppdynamik och värdegrundsfrågor i grunden s.a.s. (inte använda ”värderingar” som något att slå i huvet på lärare och elever när de ”inte sköter sig”), man kan säkert jobba med ännu mer individuella mål och formativ bedömning på bättre sätt, man kan ämnesintegrera osv.

Det finns massor av små förändringar man kan göra, och den allra viktigaste handlar om att ändra synsätt på varför vi (ni) alla är där, lärarna och barnen. Om man ändrar den tankemodellen tror jag att transformation kan börja ske utan att politikerna ”reformerar” om hela systemet.

Jag tror alltså inte att transformation måste innebära revolution, men det måste innebära ett paradigmskifte, ett annat sätt att tänka.

Sen tror jag i och för sig att det behövs ändringar på den politiska nivån också, om inte annat finns det mycket som skulle underlätta och påskynda paradigmskiftet. (Jag tror t.ex., som jag nog skrivit tidigare, inte att det är kostnadseffektivt med stora skolor, särskilt inte om man skulle försöka titta på ROI – return on investment – med bas i riktiga effektutvärderingar (och extra särskilt inte om man tar med mått som har att göra med de unga vuxnas värderingar, interpersonella förmågor och självkänsla)).

Men det blir säkert också lättare för politiker att fatta rätt beslut om de sett saker hända. Kan man genom att jobba med mål kring värdegrund, motivation och självkänsla se bättre kunskapsresultat, t.ex.? Kanske måste man se det som att man jobbar med två parallella ”tänk” ett tag… och försöka minimera riskerna med nuvarande ”feltänk” och maximera nyttan med det nya ”rättänket”. :-)

Besök Sarahs blogg här och följ Sarah på Twitter @sarahomallt.

Posted in: Varför skola?