Artikelserie del 7: Vad är kunskap? signerat Christer Hellberg

Posted on 7 juli, 2013 av

2


Inlägget publicerades först på Christer Hellbergs blogg.

Att lära utifrån nytta

Jag undrar vem det är som spelar den där tjatiga men smittande låten om och om igen och tittar in i vardagsrummet – där sitter Hugo nästan två år och nickar med huvet i takt, han har snott åt sig iPaden igen.

Vänta nu, han har alltså lärt sig att köra igång den, hitta rätt app (den med katten) och sedan lärt sig vilken knapp i appen han ska trycka på för att låten ska spelas.

Det får mig att tänka på min egen skolgång. Jag fick aldrig prova på något, eller lära mig saker på egen hand. Man fick allt servererat – det var bara att tugga i sig. En hel buffé men i rätt ordning. Om man nu ska överföra min skolgång och Hugos lärande på iPaden och koppla detta hur mina kunskaper om mig och samhället borde ha varit efter 12 års skola kan jag konstatera att jag inte utbildats utifrån någon specifik nytta jag skulle möjligen haft. Utbildningen var liksom inte gjord för min skull utan utifrån vad som fanns i buffén.

För att göra det än mer tydligt. Om Hugos kunskapsmål hade varit att han skulle kunna spela en låt i en app på iPaden (som han måste sno åt sig) hade han i min skola fått gå igenom följande undervisning:

För att överhuvudtaget förstå målet med lärandet och själva uppgiften gäller det att eleven lär sig att kommunicera genom att lyssna, skriva, läsa och tala – det tar ett par år. Det är viktigt att förstå vad kommunikation är.

Kommunikation är en process för att överföra information från en punkt till en annan. Vanligtvis ses kommunikation som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna har ofta någon slags överenskommelse om mål, orsak och form för kommunikationen

20130529-061717.jpg

Men innan vi lär oss det måste vi veta vad en process är, och det finns olika processer:

En process (lat. proce’ssus, av procedere, framskrida), fortgång, utvecklingsgång, är ett förlopp där något förändras och som hänger samman (har en viss avgränsning) gentemot andra förlopp.

För olika tillämpningar och betydelser se

Inom juridik, se juridisk process och processrätt. Se även arvsprocess, brottmålsprocess, civilprocess, häxeriprocess, häxprocess, injurieprocess, kriminalprocess, kätteriprocess, processhinder, skatteprocess, skilsmässoprocess, straffprocess, trolldomsprocess, ärekränkningsprocess.
Inom verksamhetsanalys: En samling i förväg uttänkta aktiviteter som ska användas inom en organisation (företag, förvaltning) varje gång den skapar ett visst resultat för en kund, se Process (organisation).
I naturen äger såväl biologiska som geologiska processer rum.
I levande organismer äger fysiologiska processer rum.
Inom fysik och matematik, se stokastisk process.
Inom termodynamik, se termodynamisk process.
Inom kemi: En beskrivning av ett kemiskt förlopp som kan utnyttjas för att producera ett visst ämne, se kemisk process.
Inom datorteknik: En exekverande bit kod i en dator, normalt ett program eller del av ett program, se process (datorteknik).

Och när vi ändå är inne på datorteknik gäller det att förstå vad teknik är och då för att förstå hur en datamaskin fungerar behöver vi lära oss logik och matematik. En digital krets är inget annat än en rad olika matematiska beräkningar och logiska händelser som triggas genom att en användare skickar in impulser till enheten. För att förstå hur signaler kan skickas fram och tillbaka i elektroniska kretsar behöver vi förstå energi och fysik. Hur gör man dessa kretsar? Vilka olika ämnen finns det i kretsar idag och hur hänger dessa ihop och vad är de uppbyggda av i minsta detalj. Denna kunskap är viktig enligt skolan. Så håller man på i 4-5 år.

När vi väl har förstått de grundläggande premisserna för vad en teknisk enhet är kan vi titta på vilka olika typer av apparater det finns och sedan historien kring dem – det är inte alla som vet vem som uppfann telefonen! Hur fungerar grammofonspelaren – hur fungerar morsealfabetet? Vilka samhällsförändringar medförde telefonen och TV mm? Hur ser det ut idag – har man telefoner i Afrika? Hur kommunicerade man förr? Vad är en vårdkase? Denna viktiga kunskap är kritisk för att man ska förstå mer avancerad kunskap senare i skolplanen.
Detta tar några år till.

Och när man ska gå igenom så mycket under så många år gäller det att alla får tid och lugn och ro att koncentrera oss. Ordningen är viktig för att man ska få ut mest av undervisningen. För att man inte ska bli stillasittande för länge kan man dela in undervisningen i olika pass och sedan de tid för rast där de små liven kan springa av sig. Skolgården måste planeras i minsta detalj och måste erbjuda olika elevers behov av fysisk aktivitet.

Sedan är det dags att förstå vad musik är. Sedan urminnes tider har man använt musiken som en slags gemensam kommunikationsforn (ni kommer väl ihåg vad kommunikation är nu igen?) och det har alltid funnits olika typer av instrument. Vad är ett instrument? Hur fungerar det?

Ett musikinstrument är ett redskap som används för att framställa eller spela musik. Den mänskliga rösten räknas normalt inte som ett musikinstrument, och inte heller handklappningar, då dessa musikyttringar framställs enbart med den mänskliga kroppen och inte kräver redskap. En musiker som spelar ett instrument kallas instrumentalist, och en musiker som kan spela flera kallas multiinstrumentalist.

20130529-062147.jpg

En instrumentmakare stämmer stallet till en fiol. Det är viktigt att alla delar i ett akustiskt musikinstrument har samma resonans (frekvens). Med en liten ”stämmpinne” knäpper han på stallet och med sitt gehör kan han avgöra om stallet har den rätta resonansen.

Vad är resonans? För att förstå detta behöver vi lära oss om frekvenser och vad det är.

Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall. För att beräkna frekvensen fixerar man ett tidsintervall, räknar antalet förekomster av händelsen och dividerar detta antal med längden av tidsintervallet. Resultatet anges i enheten hertz (Hz) efter den tyske fysikern Heinrich Rudolf Hertz, där 1 Hz är en händelse som inträffar en gång per sekund. Alternativt kan man mäta tiden mellan två förekomster av händelsen (perioden) och därefter beräkna frekvensen som ett genom den uppmätta periodtiden.

20130529-062431.jpg

Nu tar vi fram oscilloskopet – där kan vi skapa toner och även beräkna amplitud och så vidare och sedan få en djupare kunskap om hur radioapparater fungerar.

Det här tar ett par år till.

För att sedan kunna spela musik (det ökar förståelsen) behöver man kunna noter och hur man dokumenterar musik. Och för att det inte ska bli för krångligt direkt börjar vi med blockflöjten. Den är bra på många sätt. Då får man relativt snabbt veta om man har en talang eller inte.

Djupandning…

Så nu ska vi göra något riktigt avancerat – här är lärplattan som vi 25 ska dela på. Men för att alla ska vara medvetna om risker och så med användningen av plattan behöver vi veta vad Internet är och hur man undviker att hamna i problem.

Sedan är lärplattan också väldigt dyr så vi kommer gå igenom skötselanvisningar. Vet alla vad skötselanvisningar är? Sedan eftersom vi är så många gäller det att vi tvättar händerna före och efter vi har använt lärplattan. Det finns många bakterier på apparater etc som gör att man kan utsätta sig för onödiga risker.
Lärplattan har olika s k appar i sig som har olika funktion. Dessa kan delas in i olika typer av appar…

Jag hyperventilerar och utvecklar spontan vuxen-ADHD bara jag tänker på min egen skoltid. GET ON WITH IT!! Orkar inte med detta!! Köööör!!

Och sedan vet jag att mina barn sakta med säkert ska dö i sina små glädjesjälar, drunkna i detta stora kunskapsberg och komma ut på andra sidan efter 700 långa år utan varken kunna presentera inför folk, vara kreativ eller förmodligen blivit tränad i att ha någon av följande förmågor:

20130529-064045.jpg

Och ändå sitter Hugo där lätt som plätt och spelar sig favoritlåt utan den Heliga kunskap utan med en förmåga att kunna skaffa sig det han vill ha och göra det han vill göra. Han lär sig gå, springa, prata, äta, klä på sig etc utifrån egen nytta och gör det bäst så – vi behöver förändra skolan till att fungera och stödja sådant lärande. Varför göra allt så j-vla omständigt och krångligt?Och vad ska vi ha den Heliga kunskap till om vi inte har nytta av den eller kan använda den varken i vuxenlivet eller i arbetslivet?!

Låten då? En fullversion finns på youtube – http://youtu.be/vtv_VSw_nhg
Ovärderlig kunskap för en pappa.

Följ Christer Hellberg på Twitter: @chrhe894

Posted in: Min kunskapssyn