Elever ser genom andra glas än Hattie

Posted on 20 maj, 2013 av

4


”Och att man försökte anpassa efter varje person, ändå lite, fast det är jättesvårt i och med att man ska
ha en klass så kan man inte anpassa efter alla, men man kan försöka. ” (elev 3)

”Mindre klasser, tycker jag. Det ska vara mycket personligt.” (elev 4)

”Mindre klasser och fler lärare, så det inte är en lärare på en lektion utan två lärare, så man verkligen
får hjälp och det är tyst.” (elev 3)

”Framför allt väldigt, väldigt små grupper, fyra fem stycken elever och två lärare. Då tror jag man lär
sig allra bäst. Då är det lugnt och behöver du minsta lilla hjälpen så får du det.” (elev 1)

”En klass, jag tycker inte en lärare ska ha mer än typ max 20 elever i varje klass i alla fall. Man ska ju
inte ha f.. (för många?) då är det dom stökiga som tar upp all tid.” (elev 3)

Citaten ovan kommer från Jessica Kewenter-Kullbergs examensarbete vid Malmö Högskola. Rubriken på examensarbetet är ”Varför hoppar elever av skolan och hur skulle de vilja att skolan ser ut?

Det är intressant det där med mode. Mode kan finnas i klädstilar, frisyrer och skor. Det kan finnas i musiksmak och tv-tittande. Det kan också gå mode i åsikter. Eller kanske är det uppfattningar. Och just mode i uppfattningar, eller åsikter, kan ju verka lite konstigt. Men egentligen är det väl just vad det handlar om; åsikter om vad som är snyggt eller låter bra just nu?!

En helt privat reflektion över detta är att åsiktsmodet kommer då man ganska okritiskt för information vidare. Ungefär som när media rapporterar om skolan. De informerar och rapporterar saker rakt av, utan att egentligen granska eller problematisera den information de tar emot. Inte direkt tredje statsmakts-arbete, men nyheter ändock.

Just nu är Hattie på mode. Och det rapporteras mycket okritiskt om forskningsgenomgången som gjorts. Trots att vi alla (?!) vet att forskning bör läsas med kritiska ögon om den skall få ett egentligt värde. Och framför allt måste vi alltid fråga oss om mätverktyget i den aktuella forskningen kan erkännas validitet. Har forskaren mätt det hen hävdar att denne mätt?

Något som mycket snabbt anammades av både media, politiker och en hel del skolledare runt om i landet är att, som Hattie vill mena, mindre klasser inte har speciellt stor betydelse för elevernas resultat i skolan. En slutsats som tål att nagelfaras, om inte för den uppenbara orimligheten i detta påstående, så för att det är en lättsåld slutsats i den kapitalismens värld vi lever i.

… Varför har mindre klasser så liten effekt? Svaret är att lärare gör samma sak oavsett storlek på klassen, och vem blir då förvånad, sa John Hattie …

Detta skriver skolledaren.se, ett citat vi hört många gånger det senaste året.

Med bakgrund av speciallärarundervisningens hårt fastklamrade tradition i svenska skolor tänker jag spontant: jaha, så alla dessa vittnesmål om elever som behöver mindre sammanhang är helt enkelt felaktiga?! Och alla lärare där ute som ständigt använder sina samverkare, eller kollegor, för att kunna skapa halvklasser – det är helt verkningslöst i sammanhang av lärande?

Jag undrar också hur det skulle se ut om vi gick ut till chefer runt om i landet och frågande dem om deras arbetsbörda och deras möjlighet att göra ett gott jobb som ledare för varje individ påverkas av hur många anställda de har. Vad tror ni de skulle svara? ”Nej, det spelar ingen roll om jag har 30 anställda eller 20, mitt jobb tar lika lång tid i alla fall och jag hinner hjälpa alla lika mycket ändå. Vi når samma resultat oavsett.” (Men det är ju klart, de flesta chefer kan ju delegera arbete till andra…)

Men det är en liten parameter i spelet. Det mest intressanta här är att fråga oss VARFÖR vi tror att mindre klasser är bättre. Jag kan lista några skäl:

1. Mindre klasser ger läraren mer tid till varje elev.

2. Mindre klasser ger läraren mer tid att planera, eftersom det innebär mindre rättning, färre iup-er, färre iup-samtal, färre föräldrar, mindre tid på föräldrakontakt o.s.v.

3. Mindre klasser ger mer läraren större chans att möta elevernas olikheter. Ju fler elever per lärare, ju smalare blir handlingsutrymmet, och ju smalare blir vägen av ‘normalitet’ (vad läraren lyckas hantera). Det säger rimligheten.

Jag kan också tänka mig ett par parametarar som skulle kunna motverka ett rättvist resultat i en sådan här forskningsammanställning:

1. Forskningen tar inte hänsyn till ifall färre elever innebar fler arbetsuppgifter.

2. Forskningen tar inte hänsyn till ifall färre elever gav ökad planeringstid.

3. Forskningen tar inte hänsyn till ifall skolorna erbjöd resurser för att ta omhand den tid som eventuellt ställs till förfogande av att ha färre elever.

4. Forskningen tar inte hänsyn till ifall färre elever innebar att läraren plötsligt kunde hålla sitt arbete inom ramarna för sin arbetstid, istället för att öka ambitionerna.

Utbildning skall vila på evidens och beprövad erfarenhet. Jag tänker mig att beprövad erfarenhet kan vägas mot resultaten av evidens för att pröva evidensens giltighet. För någonstans i denna forskningssammanställning rimmar det mycket illa med den beprövade erfarenhet som jag hör om, där färre antal elever ger en mer hållbar arbetssituation och bättre uppfattning om var eleverna befinner sig.

Det rimmar inte heller med den beprövade erfarenhet som eleverna i examensarbetet ovan vittnar om; där eleverna ger uttryck för en önskan om mindre grupper. Kanske mår eleverna helt enkelt bättre av det?! Och kanske är det skäl nog för att minska elevantalet per lärare.

Klart är i alla fall att framtidsvisionen för eleverna som blev tillfrågade om sin skolgång i examensarbetet ovan, är en skola med färre elever per pedagog och där man blir sedd, hörd och får mer hjälp i sin undervisning.

Och visst är det så, att allt beror på ur vems glasögon man skådar världen.

Under sex veckors tid har vi haft en artikelserie på bloggen, där olika personer och klasser har delat med sig av sina framtidsvisioner för skolan. På onsdag publiceras den sista visionen i serien, för den här gången. Förhoppningsvis inte den sista visionen – vi vill få många fler visionärer som delar sin framtid med oss. Vi samlar på oss till en ny omgång med samma tema lite senare detta år. Vill du dela din vision med oss så mejlar du till skolvaren @gmail.com. Tack för ditt bidrag!