Var med och skapa framtidens #skolkommission

Posted on 11 maj, 2013 av

2


Begreppet #skolkommission droppar ner i #skolvårens knä lite här och var. För oss började det med att Roger Fält kom med idén på Twitter i slutet på mars:

Söndagen den 28 april publicerar P4 Jönköping en intervju med professor Tomas Kroksmark, under rubriken Professor kräver skolkommission:

Hur vill du fortsätta nu?

– Jag kommer fortsätta driva den här frågan tillsammans med andra och se om det går att få något stöd för den. Det är ändå ett politisk beslut som ska till om man ska tillsätta en sådan här kommission. Det måste finnas en vilja att lysa igenom hela utbildningssystemet, åtminstone barn- och ungdomsskolan och lärarutbildningen.

En framtidens #skolkommission där flera representanter från samhället deltar, för att skapa en hållbar skolutveckling, eftersom detta är verktyget för ett hållbart lärande samhälle och en bra framtid. Det låter som skönsång i #skolvårens öron.

En #skolkommission är dock igen garanti i sig för det goda målet. Det som har betydelse är hur en sådan #skolkommission byggs. Vad blir kommissionens uppdrag? För idén om en #skolkommission verkar inte vara helt ny:

Jan Björklund, folkpartiets talesman i skolfrågor, kallar det som sker för en totalkollaps för svensk skolpolitik. Han vill att en skolkommission tillsätts och att det införs tydligare och tidigare kunskapskrav i skolan.

Detta skrev Sydsvenskan redan den 31 december 2011, under rubriken ”Svenska elever blir sämre i matte”.

Och innan det, den fjärde maj 2011, skrev Bengt Göransson på DN debatt under rubriken, eller kanske under den kravfyllda uppmaningen, ”Tillsätt ny skolkommission nu!”:

Kommissionens uppgift skulle vara att föreslå mål för skolan på skilda nivåer, inte bara för de enskilda eleverna utan också för samhället som helhet, det vill säga att formulera vad jag kallar en skolsyn. En sådan kan tjäna som ett slags bas, en teoretisk grund för skolpolitiken. Skolan har nämligen en samhällsuppgift som förklarar varför också en barnlös sjuttiofemåring har rätt – och skyldighet – att engagera sig för skolan. Den uppgiften är att tillse att också det som den barnlöse utfört i sitt liv tas till vara och vidareförs, skolans samhällsuppgift är med andra ord att tillse att det samlade livsarvet inte förfuskas.

Igår gick Socialdemokraterna ut och kallade till ”Nationell samling för skolan”. Baylan konstaterar att lärarkåren måste vara med i samtalen, dock saknas lärarna bland de inbjudna. Ett annat tydligt tecken är att Socialdemokraterna mer är ute efter att ”lappa och laga” inom det befintliga systemet och frågan om varför vi har en skola lyser med sin frånvaro.

Ulf Blossing, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, var snabb ut efter Socialdemokraternas upprop. Blossing skriver om inrättandet av ett skolledarcentrum där det, till skillnad från dagens långa byråkratiska vägar inom skolan, faktiskt finns en möjlighet för golvet att påverka:

Vissa kommuner har skapat skolutvecklingscentrum som svarar för en del av denna kompetens, men de förläggs utanför förvaltningsstrukturens beslutsfattande funktioner och har ingen reell möjlighet att påverka. De blir beställarorganisationer dit rektorer kan vända sig om de så önskar. Som jag uppfattar det blir det inte skolutvecklingsidéer som blir bärande för rektorerna utan snarare förvaltningens byråkratiska rutiner.

Hur tror du att en #skolkommission skulle behöva vara upplagd för att lyckas med målet om ett hållbart lärande samhälle? Har du tankar och förslag? Skriv en kommentar, eller varför inte ett blogginlägg under rubriken ”Framtidens #skolkommission”. Skicka texten till skolvaren @gmail.com så publicerar vi den här på bloggen.

Tack för dina tankar!

Posted in: Skolkommission