”Så drabbar nedskärningarna mina elever”

Posted on 22 april, 2013 av

4


Karin Berg (@frokenbagare) har skapat en uppmärksammad film (se längst ned i detta inlägg) om nedskärningarna i Göterborgs kommun och hur detta kommer att drabba hennes elever. Filmen har setts 1110 gånger på youtube och spridits på både Facebook och Twitter. Här skriver Karin Berg om bakgrunden till filmen:

Våren 2012 fick jag ett nytt uppdrag på min arbetsplats. Tillsammans med 11
lärarkollegor och två rektorer, som arbetar i den kommunala gymnasieskolan
i Göteborg, skulle jag ta fram ett program för kvalitet och utveckling av
gymnasieskolan. 20 % av våra tjänster under höstterminen 2012 skulle vikas till
detta arbete.

Vår förvaltningschef Sven Höper hade varit i Ontario och studerat det professor
Michael Fullan åstadkommit där och han var mäkta imponerad. Nu skulle vår
grupp göra något liknande i Göteborg och vi skickades på sommarlov med
Fullans böcker The Moral Imperative Realized och Professional Capital den senare
skriven tillsammans med Andy Hargreaves. Dessutom skulle vi läsa Visible
learning av John Hattie.

Det var med stor lust och mycket möda som vi arbetade under hösten. Vi läste
vände och vred på forskningen och försökte hitta en modell som skulle fungera
för hela förvaltningen. Grundtanken är att skapa en organisation där alla lär av
varandra och alla tror på alla elever kan och skall lära. Tanken är att programmet
skall vila på att alla i organisationen blir duktiga på att självärdera sitt arbete
utifrån de faktorer som Hattie visat i sin forskning har störst effekt på lärandet.

När arbetet framåt jul började bli klart började även orosmolen hopa sig.
Förvaltningens pengar var slut och stora nedskärningar hotade. I februari kom
de första smygande beskeden sen gick det fort och det blev så mycket värre än
någon av oss lärare hade trott. På skolan hade det startats en utvecklingsgrupp
där jag ingår för att implementera höstens arbete, men det var som om en tjock
blöt yllefilt lades över alltihop. Närmre 20 tjänster skulle bort bara på vår skola
och de som blev kvar skulle få jobba så mycket mer. Hur skulle vi nu kunna driva
vårt kvalitetsprogram framåt? Hur skall vi orka jobba överhuvudtaget? Det var ju
tufft redan innan.

Filmen är gjord för jag är så förtvivlat ledsen. Jag älskar mitt jobb och jag vet att
skolan står inför en nödvändig förändringsprocess. Jag tror på det program som
vi tog fram men jag kan inte arbeta med förändring under dessa förhållanden.
Det som var så hoppfullt och givande under hösten ligger nu under den där blöta
filten och ingen vet riktigt vad som kommer hända.

Under våren har därför twitter, som en elev lärt mig, och andra sociala
medier varit en slags livlina. Här ser jag hopp för skolan och här förs en vettig
skoldebatt. Och skolvåren i Varberg ser jag verkligen fram emot.

Just nu är jag väldigt omtumlad att så många har sett min film, och jag vet inte
riktigt vad det innebär. Tänkte bara att någon faktiskt måste göra en konsekvensanalys av vad det innebär att skära ned så mycket som de gör. Tänk om de i
stället kunde tänka långsiktigt och låta alla lärare vara kvar på villkoret att vi
implementerar programmet och börjar med en välbehövlig forskningsbaserad
förändringsprocess. Vad bra vi skulle må i skolan då!

Posted in: Uncategorized