Vill du skriva skolhistoria med oss, Sigbrit?

Posted on 20 mars, 2013 av

0


Skolans tolv ödesfrågor, enligt Skolvärlden nummer 10, 2012
1. Orättvisa skillnader
2. Skolans ledarskap
3. Lärarbristen
4. Löneutvecklingen
5. Arbetsmiljön
6. Legitimationen
7. Lärarutbildningen
8. Betygen
9. Politiseringen av skolan
10. Huvudmannaskapet
11. Lokalerna
12. Privat läxhjälp

Sigbrit Franke, professor i pedagogik och tidigare (Sveriges första kvinnliga!) universitetskansler (1999–2007), ansvarig för Högskoleverkets utvärdering (2005) samt för utredningen om en ny lärarutbildning (SOU 2008:109), lärare och lärarutbildare. Sigbrit Franke är ungefär så mycket rock-n´-roll som man kan bli i utbildningsvärlden (ingen rockstjärna är okontroversiell). Hon skriver på skolvärlden.se under rubriken”Det behövs en ny skolutredning” och hänvisar bland annat till de så kallade ”ödesfrågorna” som Skolvärlden publicerat innan.

I Skolvärldens decembernummer ifrågasätter chefredaktören i sin ledare de snabba och fragmentariska ”fix-lösningar” som alltför ofta kännetecknar svensk skoldebatt. Visst finns det sådana exempel, skrivna av insnöade tyckare som blint fokuserar på ett snävt problemområde. Tidningens svar på det helhetsperspektiv som efterlyses är en beskrivning av tolv problem för skolan …

Samtidigt som jag varmt bejakar chefredaktörens strävan mot ett helhetsperspektiv, så kräver detta så mycket mer än en listning av viktiga skolproblem.

Jag hade velat se en analys där det framgår med vems glasögon skolan betraktas och där problemen sätts i sitt vidare sociala sammanhang, så att det blir begripligt varför de har uppstått och varför just dessa problem förtjänar en plats på listan. Jag hade också önskat få veta om och i så fall hur de olika problemen antas hänga samman med varandra. Djupare förståelse och bättre förklaringar ökar möjligheterna att komma med väl underbyggda, konstruktiva och samlade åtgärdsförslag, som kan bidra till att utveckla skolan till att bli inte bara bra eller bättre, utan bäst.

Och jag fortsätter läsa Frankes inlägg, i hopp om att finna goda idéer om hur vi skall ta oss an uppdraget om att göra svensk skola till den bästa i världen. Men när jag kommer till slutet så letar jag fortfarande. Mycket väntat handlar det mest om lärarutbildningarna, men i det sista stycket skriver Franke:

Jag vill även plädera för en ny utredning, som tar ett samlat grepp på flera skolfrågor utifrån ett helhetsperspektiv, något som blir allt angelägnare ju mer skolans likvärdighet urholkas. Den skulle bland annat belysa punkt 1, 5 och 10 på Skolvärldens problemlista. Huvudfrågan i denna så nödvändiga utredning skulle vara: ”Hur kan den statliga styrningen av svensk skola förstärkas dels via tydliggjorda kvalitetskrav, dels via riktad och behovsmotiverad resurstilldelning?” Vilka krav och aspekter som särskilt behöver uppmärksammas och anges i direktiven till utredaren, ja, det vill jag uppmana Skolvärldens läsare att hjälpa till med.

Det tåls att upprepas; ”Hur kan den statliga styrningen av svensk skola förstärkas dels via tydliggjorda kvalitetskrav, dels via riktad och behovsmotiverad resurstilldelning?”. Detta citat och en ny utredning är det närmaste ett förslag på tillvägagångssätt som Franke föreslår. Men hur kommer det sig att ett inlägg som startar med att efterlysa ett ”helhetsperspektiv” och anklagar andra för att vara ”insnöade tyckare” att fokusera på ett för ”snävt problemområde” endast föreslår förändringar inom de befintliga ramarna? Detta problem kan tillskrivas många; problemet som närmast kan beskrivas med att man inte ser skogen för alla träd.

MEN, säger #skolvåren, NU ÄR DET SLUT PÅ DET! ”We don’t need to reform the system; we need to replace the system.” Så därför bjuder vi härmed in Sigbrit Franke till att delta på #skolvåren afk Varberg. Där skall vi vidga vyerna. Där skall vi lyfta helhetsperspektiven. Där skall problemområden breddas! Där skall vi rock-n´-rolla skolan!

Vi hoppas verkligen att du kommer och skriver utbildningshistoria tillsammans med oss!

Anmäl er til afk Varberg här.

Posted in: Uncategorized