En rektors tankar kring förändringsprocesser.

Posted on 14 mars, 2013 av

1


När förändringens vindar blåser bygger en del vindskydd, andra bygger väderkvarnar

Förändring är inte okomplicerat. I skolans värld säger man att det närmast sker, eller kanske tidigare skett, i slow motion. Hur det än är tror jag vi alla kan vara överens om att skolan är i behov av goda koncept för förändring. Därför är #skolvåren extra glada att Magnus Arvidsson ville publicera sina tankar kring förändringsprocesser här på bloggen:

Jag arbetar som rektor för två f-5 skolor. Jag och pedagogerna har under höstterminen 2012 börjat arbeta med bedömning för lärande. Jag vill dela med mig av mina tankar kring förändringsprocesser och vilket fokus och vilken kunskap rektor/förskolchef bör ha för att förändringen ska ge önskat resultat.

Vid införandet av ett för många nytt förhållningssätt är det viktigt att lärarna har en gemensam kompetens och att de samverkar för att nå resultat. För att kunna samverka krävs att lärare har en gemensam förståelse av sitt arbete. I forskningen beskrivs detta som en kollektiv kompetens. Det är rektors uppgift att se till att alla medarbetare har den förståelse och den kompetens som krävs för att verksamheten skall nå det eftersträvade resultatet, vilket i skolan är högre måluppfyllelse. Vidare beskrivs i forskningen att förändringar i verksamheter lättare genomförs om ledaren har en utvecklingsorienterad människosyn. En ledare med utvecklingsorienterad människosyn tar till vara på medarbetarens kunskaper, erfarenheter och problemlösningsförmåga och använder dessa i ett gemensamt nätverk för att öka resultatet. För mig är detta en utgångspunkt i vårt förändringsarbete.

I ett förändringsarbete är det viktigt att reflektera över sina egna värderingar och grundtankar för att få insikt och förståelse för en förändring. Det finns ett engelskt begrepp som förklarar reflektionsprocessen; Double – loop learning med det menas att förändrad förståelse och kompetensförnyelse först kan uppstå när lärare ifrågasatt sina grundsatser och värderingar.
Forskare har också låtit människor reflektera kring tillfällen där de själva varit med om att skifta sin grundläggande förståelse på något område som har med arbetet att göra. De visar på några återkommande upplevelser som haft stor inverkan för personalen i förändringsprocessen:
• Personliga konkreta upplevelser, att få se med egna ögon, pröva själv mm. Upplevelsen blir starkare om man är mentalt förberedd.
• Känsloladdade upplevelser, kan vara både positiva och negativa. Kan exempelvis vara en bra föreläsning. Upplevelsen blir starkare om man är mentalt förberedd, insatt i ämnet.
• Dialogupplevelse, Är en viktig aspekt i förändringsprocessen och har en starkare genomslagskraft än föredrag eller litteratur. Samtal med kollegor under en given struktur.
• En färgstark symbolisk representation av det nya tänkandet kan bidra till dess genomslag. Detta kan vara via en vision eller en textrad som symboliserar det nya tänkandet.
Det är viktigt att rektor i implementeringsfasen av ett förändringsarbete är medveten om vilka processer som påverkar personalen mot bästa möjliga resultat.

Ulf Blossing menar att det finns tre olika implementeringsfaser att urskilja och som är särskilt viktiga när en förändring ska ske i en verksamhet. Han kallar den första för Paper implementation. Den innebär i korthet att kommunen/enheten antar en ny policy som innehåller argumentation om varför förändringen bör göras och vad den innebär. Den andra fasen kallar Blossing för Process implementation. I denna fas genomförs det som beskrivits i policyn. Det kan till exempel ske via kompetensutveckling. I den tredje och sista fasen, Performance implementation, som Blossing också beskriver som den svåraste fasen att uppnå. I den fasen börjar föräldrar, elever, lärare märka av förändringarna.

Det är viktigt att rektor ser bedömningsarbete som en avgörande del i skolans kunskapsuppdrag samt att bedömningsarbete är ett medel att nå flertalet av läroplanens övergripande mål. Rektor bör planera in möjligheter och avsätta tillräckligt med tid för ett systematiskt arbete där lärare kan dela erfarenheter och diskutera såväl lärande bedömning, som skriftliga omdömen i ämnesgrupper och arbetslag.

Jag arbetar för en skolkultur där elevens lärande står i fokus, en skola som präglas av att lärare har god kunskap om bedömning och styrdokument.

Magnus Arvidsson, rektor på skolor i förändring.
@MagArv

Posted in: Gästbloggare